Reva-spanare

Kritiken mot polisens id-kontroller av människor med syfte att hitta papperslösa har bland annat lett till att organiserade spaningssystem upprättats. Facebooks Reva-spaning är ett exempel.

Jag har full förståelse för detta. Men att upplysa andra var poliserna finns kan också innebära att det arbete som polisen bör syssla med - gripning av knarkförsäljare och rattfyllon - riskeras.

Ändå bör reva-spanarna försvaras. I ett demokratiskt, öppet land som Sverige ska polisen syssla med att förhindra kriminalitet. Stötande för en rättstat och en demokrati, tycker Leif GW Persson. Jag tittar på klippet med honom och tycker det är stötande att han och programledaren talar om att människor är här illegalt. Vad som är illegalt är att det råder krig och förföljelser överhuvudtaget, och vi har en skyldighet att hjälpa utsatta människor. Ja, en mer human flyktingpolitk, tack!

Har du ännu inte läst Jonas Hassen Khemiris "Bästa Beatrice", bör du göra det nu.




Svenska Dagbladet: Varnar för polisens reva-kontroller

Oacceptabelt på KSS

Se Kalla Fakta-reportaget om Pernilla och Anders, som fick besked om att de fått (sitt sjätte) missfall och skickades hem med medicin endast godkänt för behandling mot magsår. Efter några veckor visade det sig att fostret överlevt, och en pojke med blåsljud på hjärtat föddes så småningom. Nu fortsätter oron för att pojken ska ha skadats av medicinen.

Skaraborgs Läns sjukhus i Skövde har inte följt gällande rutiner och riktlinjer. Man ska kolla två gånger innan diagnosen missfall ställs.

Men läkare går i allmänhet fria. Hade det skett utanför sjukhusområdet och av en civil person, skulle man kunna åtala för vållande till kroppsskada, minst.

En förklaring och ursäkt hoppas jag dock familjen fått.

Kalla Fakta
Aftonbladet

Tidigare bloggat om sjukvård.

Vart jag mig i världen vänder. Krönika i Amos nr 2/2013

En i raden av konfirmandlektioner pågår i Kyrkans Hus. Konfirmanderna, ledarna och jag funderar över tro och jag har gett dem uppgiften att ta fram låtar ur sina mobiler som för dem handlar om tro. Självklart kommer Marie Fredriksson fram, Tears In heaven och What If God Was One Of Us. Någon känner att livet är tungt och föreslår Ola Salos Breaking Up With God. Så strömmar plötsligt Den Svenska Björnstammens låt ur den bluetooth-anslutna högtalaren:


Vart jag mig i världen vänder står jag här med tomma händer
Längtar efter något som kan rädda mig
Vart jag mig i världen vänder står jag här med tomma händer
Längtar efter något som kan rädda mig
 
Konfirmanderna påminner mig vad kristen tro handlar om. Ibland blir jag trött på att kristen tro så ofta framställs som en morallära. Ni i kyrkan är så skenheliga, sa en person till mig nyligen. Ni talar om tio Guds bud men lever helt tvärtom. Kanske det, mycket troligt, sa jag. Kristen tro handlar först och främst inte om moral och etik, utan om ett gudomligt sammanhang. Om Jesus. Sen ska vi göra gott, självklart. Men en kristen är inte bättre än en ateist.

Tror du vi kan ropa efter nån med förstånd
Som kan se vad vi gör och förstå vad vi menar
Jag tror du söker efter mer än du ser
Men jag ser att du ler och jag tror att du tvivlar

Och det är ok att inte ha alla svar. Att inte fatta vad påsken går ut på. Kyrkan har, vågar jag påstå, inte alla svar. Men vi hjälps åt att sätta ord på frågorna. Vi hjälps åt att finna ledtrådar i Bibeln och i kristen tradition.


När vi låtsas på riktigt från hjärtat och drömmen
Kan vi vakna med tiden och sansas i sömnen
För vi lever alla med känslan att falla
Och vid tomhetens botten står vi på toppen

Den siste ska bli först, och den förste ska bli sist, säger Jesus. Påsken visar oss att kärleken en gång för alltid ska segra över hatet, ljuset över mörkret och omsorgen över likgiltigheten. Till dess det är verklighet delar vi längtan efter något som kan rädda.

Jesu händer är inte tomma, de bär spår av korsfästelse. För min skull utgiven, också för dig utgiven.
 
 


Bra förslag om förskolan

 Pressmeddelande från Folkpartiet:

- Förskolan lägger grunden för barns kunskapsutveckling. Men dagens regler för rätten till förskola bygger på en förlegad syn, att förskolan är barnpassning medan föräldrarna jobbar. Förskolan är i första hand en skolform där barn utvecklas. Alla barn ska ha rätt till 30 timmars förskola i veckan, säger Jan Björklund (FP) partiledare.

- Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Där får alla barn möjlighet till social träning, lek, gemenskap och lärande. Förskolan har också en viktig roll som en fast punkt för de barn som inte får all den trygghet de behöver från sina föräldrar.

I förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet liberalerna, som offentliggörs inom kort, presenteras ett antal reformer för att stärka barns ställning. Det är vår uppfattning att dessa bör kunna genomföras under nästa mandatperiod. Den sammanlagda kostnaden beräknas till 2-3 miljarder.

1. Rätt till förskola sex timmar per dag för alla barn från ett års ålder. I dag har barn till arbetslösa endast rätt till förskola på deltid. Om en vuxen är föräldraledig med ett barn har även syskon till det hemmavarande barnet enbart en begränsad rätt att delta i förskolans verksamhet. Den lagstadgade rätten för barn till arbetslösa och föräldralediga vill vi därför bygga ut från 15 till 30 timmar i veckan.

2. Förskolans pedagogiska och skolförberedande uppdrag ska förstärkas. Läroplanen för förskolan bör tydligare markera att förskolan ska göras ännu mer lärorik. Förskolan ska inte överta grundskolans uppdrag, men förskolan kan sannolikt nå längre än i dag med sitt kunskapsuppdrag. Lärande ska ske i förskolans former. I november presenterade Folkpartiets skolgrupp ett förslag om att grundskolan skall vara tioårig med skolstart vid sex års ålder, ett förslag som ytterligare skulle öka möjligheten till ökat lärande i tidigare åldrar.

3. I förskolan behövs såväl förskollärare som barnskötare. Men andelen förskollärare behöver öka. Tidigare var antalet sökande för få till förskollärarutbildningen, men sedan alliansens lärarutbildningsreform genomfördes har söktrycket ökat. Staten bör svara med att bygga ut antalet utbildningsplatser för att möta behovet.



Jan Björklunds nyhetsbrev

Drömmar, längtan och hopp! Madeleines tal på 8 mars

Igår ordnade Svenska kyrkan i Skövde och Tjejjouren Elina en konsert där Kapellkören och Johanna Beijbom sjöng till komp av Kristina Stridsborg, Johan Stridsborg och PA Uvesten.

Madeleine från Tjejjouren höll ett mycket bra tal som jag fått lov att dela vidare. Tag och läs!

"Jag heter Madeleine och arbetar ideellt med tjejjouren Elina.

Rubriken för den här kvällen, på internationella kvinnodagen, är drömmar längtan och hopp. Nyligen ställdes vi tillsammans inför ett antal frågor. Frågor fyllda med verklig oro, rop om hjälp och kämpavilja. Frågor från unga tjejer i vårt land som är ställda i frågelådan på sajten Tjejjouren.se. Där kan den som definierar sig som ung tjej ställa en anonym fråga, och det finns möjlighet att om man vill få ett svar publicerat på hemsidan.

Det är dessa frågor som Tjejjouren Elina arbetar med att möta. Tjejjouren Elina är en förening som består av en grupp ideelt aktiva tjejer och kvinnor med olika bakgrund. Vi utgår ifrån Skövde och vänder oss till hela Skaraborg. Utöver vår internetbaserade jourverksamhet deltar även tjejjouren Elina i temadagar, ungdomsevents och anordnar föreläsningar och workshops på skolor.

Varje onsdag kväll mellan kl 18-21 öppnar Tjejjourens Elinas chatt och telefon för den som vill höra av sig. Det är många som anonymt mailar, chattar och lyfter luren till oss. Gensvaret är stort. Det senaste året har antalet stödsamtal fördubblats. Genom denna stödjour önskar tjejjouren Elina att stötta och stärka unga tjejer: Att lyssna till deras berättelser. Att vara en stödjande medmänniska för den som söker stöd. Att stärka och inspirera till de förändringar som ungar tjejer längtar efter. Tjejjoursrörelsen strävar efter att riva upp förtryckande normer och drömmer om att skapa ett samhälle där alla blir sedda som de människor de är.

Men svaren då, när kommer svaren! När är du hörde dessa berättelser och frågor kanske du trodde att du skulle få höra svaren som var skrivna till dessa tjejer. Man ni kommer inte få några svar av oss. För vi tror att ni här ikväll är svaren. Vi är tillsammans svaren, för dessa frågor är vårt gemensamma ansvar. Att förändra situationen för unga som mår dåligt, att lägga skulden på den som utsätter istället för, som så ofta i vårt samhälle, på den som blir utsatt för övergrepp, kränkningar och trakasserier. Att förändra och påverka de normer som styr hur kvinnor och män, killar och tjejer förväntas vara och behandlas. Att ställa krav på att vuxna tar ansvar för de gränser som finns för varje människas integritet och värde. Att lyssna till den som ställer en fråga, för den som ställer en fråga och söker ett svar har ännu inte gett upp.

Kanske har du kommit hit ikväll med en förväntan om att få lyssna till denna härliga kör, kanske för att ge ditt stöd till tjejjouren Elina. Kanske såg du till att ha lite extra kontanter i fickan, vi tar tack samt emot ditt bidrag för ja det behövs för den uppgift vi vill vara med och utföra bland unga tjejer. När allt tystnat ikväll å du kommer och lägger dig, kanske kommer rösterna från unga tjejer finnas kvar. Kanske hör du rop om att bli tagen på allvar? Kanske hör du frågor från dem som inte gett upp? Kanske hör du drömmar, längtan och hopp.

Slutligen är den sista frågan är till er, oss, dig och mig: hur vill du vara med påverka för att lyfta unga tjejers frågor idag? Vad kan du göra i din närhet som kan vara ett steg i riktningen mot ett jämställt samhälle fritt från våld där unga tjejer inte behöver vara rädda? På vilket sätt är du svaret på de frågor som ställs idag?"


tjejjouren.se

Snacka om lönespridning! Krönika i Kyrkfack nr 1/ 2013

Det skulle inte vara särskilt svårt att göra ett bibelstudium om temat ”lön”. Begreppet förekommer många gånger i både Gamla och Nya testamentet. Redan i Första Moseboken löneförhandlar Laban med släktingen och djurskötaren Jakob: ”Visst är du min släkting, men inte ska du behöva arbeta åt mig utan lön. Säg mig vad du vill ha!”


Jakob, som har ansvar för Labans får och getter, ser till att få en annorlunda löneförmån: han vill ha med sig alla mörka får och alla spräckliga getter när han en gång ger sig av. Så avlar han på starka djur bland de som ska bli hans, och på svaga djur bland de som är Labans. Laban blir förstås sur när han märker resultatet och ser sig överlistad, men de lyckades ändå sluta ett förbund med varandra till slut.

Att betala ut rättfärdig lön ses som självklart och gott. Det har dessutom att göra med att ta väl hand om fattiga, där Gud har ett finger med i spelet: ”Du ska ge honom hans lön redan samma dag, före solnedgånden, ty han är fattig och i trängande behov av den. Annars kan han klaga över dig inför Herren, och du får en synd att svara för.”

Men det är heller inget fel att begära en god lön för sitt arbete: ”Vem tar värvning utan att räkna med lön? Vem anlägger en vingård och avstår från vad den ger? Vem vallar en hjord utan att få sin del av mjölken?”

I Svenska kyrkan är avtalsrörelsen igång. Vi ska få lön för mödan. Löneinplaceringar och lönerevisioner ska vara rättvisa. Löner ska sättas jämställt mellan kvinnor och män. Löneförmåner ska hanteras generöst. Lön handlar om att vi ska kunna försörja oss. Lön handlar om motivation. Utbildning ska löna sig.

Allt det är viktigt. Men jag vill också lyfta blicken och se lön för mödan som något större än det som avtecknar sig i svart och vitt på lönespecifikationen. Det finns en pott som inte handlar om kronor och ören, utan om Guds kärlek där vi fritt får komma och hämta, ett flöde som ger evigt liv. Det ska vi dela. Snacka om lönespridning!

Ni har varit med om det, allihop. Konfirmanden som varit tillbakadragen och butter hela läsåret, men som veckan före konfirmationen kommer och säger att han gärna skulle vilja gå ledarutbildningen. Dopfamiljen som först helst inte vill ha med något om Gud alls i dopet, men som sen önskar en fjärde psalm med gudligt innehåll. Eller när lösningar på bekymmer kommer som brev på posten.

Vi som arbetar inom Svenska kyrkan har inte vilka jobb som helst. Vi arbetar med människors längtan och andliga behov, med Gud själv som uppdragsgivare. Det kan lätt bli gränslöst, så för vår skull behövs de goda gränserna. Även Jesus reglerade sin arbetstid: han drog sig undan och vilade sig lite. Det får och ska vi också göra.

Jesus talar om den lön som kommer oss till del i himlen som en slags revansch för förlorade slag på jorden: Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. Samtidigt är det viktigt att vi inte utför våra plikter med den himmelska lönen för ögonen; det har vi nämligen ingenting för.

Goda gärningar är goda därför att de är goda gärningar. Vårt dagliga bröd ska bakas därför att vi tagit på oss uppdraget. Men i Guds vingård finns det alltid något mer, något mer som väntar vid det slutgiltiga medarbetarsamtalet, då chefen själv står och spanar förväntansfullt efter oss på trappan.

(1 Mos kap 29 och 31, 5 Mos 24:15, 1 Kor 9:7, Joh 4:13, Matt 14:23, Luk 6:23, Luk 15:20. )

Vi tar avstånd från polisens metoder!

"Den senaste tiden har det rasat en intensiv och viktig debatt om Migrationsverkets och polisens intensifierade arbete med utvisning av personer som saknar uppehållstillstånd i Sverige, det så kallade Reva-projektet.


Som företrädare för trossamfund i Sverige vill vi tydligt ta avstånd från de metoder som polisen använt sig av, bland annat i projekt Reva. En etnisk profilering som drabbar alla människor med mörkt hår eller mörk hudfärg går helt emot grundläggande demokratiska principer och är även i strid med Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Vi är också kritiska till att utvisningshotade jagas på platser som borde vara fredade zoner för människor i utsatthet. Skolor, hälso- och sjukvård och religiösa byggnader behöver definitivt vara sådana zoner. Här behöver polisens riktlinjer förtydligas.

Människor utan uppehållstillstånd i Sverige, så kallade papperslösa, är en mycket heterogen grupp. I den gruppen återfinns personer som fått avslag på sin asylansökan men sedan inte vågat eller velat lämna Sverige utan hellre valt att gå under jord. Andra har aldrig sökt asyl utan kommit hit som offer för människohandel eller för att söka arbete. Andra har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd p.g.a. ett arbete eller ett förhållande, men när arbetet tagit slut eller förhållandet spruckit har tillståndet återkallats eller inte förnyats. Många utnyttjas till underbetalda arbeten, får betala oskäliga hyror, utsätts för våld och andra övergrepp. Andra har själva rekryterats till kriminella nätverk. Många barn far illa.

För vissa av dem är ett självmant återvändande till det forna hemlandet ett bättre alternativ än att fortsätta leva som papperslös i Sverige. Som trossamfund med tillgång till internationella nätverk behöver vi bli bättre på att stötta människor som vill ta det beslutet. Utvisningar som genomförs med tvångsåtgärder medverkar vi dock inte till.

För andra behövs en lösning som innefattar uppehållstillstånd i Sverige. Det kan handla om barn som far illa och där en utvisning av olika skäl skulle tala mot barnets bästa. Det kan handla om personer som fallit offer för människohandel. Det kan handla om andra fall där starka humanitära skäl kräver en lösning i Sverige.

För att stärka rättssäkerheten för de som får avslag på sin ansökan om asyl bör reglerna om verkställighetshinder ses över. Det bör även utredas om Migrationsöverdomstolen ska kunna ta upp ärenden för prövning i sak, inte bara som i dag ärenden som kräver prejudikat. Detta i enlighet med det förslag som lades fram i den översyn av utlänningslagen som gjordes 2009 av Bertil Hübinette (SOU 2009:56) men där inga åtgärder ännu vidtagits.


Det finns också en stor grupp människor utan uppehållstillstånd som helt enkelt inte kan lämna Sverige. Efter två domar i Migrationsöverdomstolen 2007 och 2008 (MIG 2007:9 och UM 2750-07) tar svenska migrationsmyndigheter i sina beslut inte längre hänsyn till om en utvisning är praktiskt verkställbar – kommer den här personen tas emot av sitt forna hemland? Finns det inget giltigt pass är det många länder som nekar inresa, även om svensk polis åker med och försöker ”förhandla in dem”. Det är inte alltid att passhandlingar går att få ut från ambassader i Sverige. Ibland har den asylsökande aldrig haft medborgarskap heller i hemlandet. Många med avslagsbeslut lever öppet kvar i Migrationsverkets boenden eftersom både Migrationsverket och polisen vet att personerna inte går att skicka ”hem”. Rikspolisstyrelsen uppger att en tredjedel av de nya ärenden som Migrationsverket överlämnar till dem rör sig om ärenden som i många fall är omöjliga att verkställa. Men samtidigt görs ingenting åt situationen och människor riskerar att med nuvarande regelverk bli kvar i ett ingenmansland under resten av sitt liv. Detta är helt orimligt! Här behövs det en ändring av utlänningslagen.

Vi behöver också en politisk debatt om vilka arbetsuppgifter som polisen bör prioritera – vi anser att det är orimligt att jakten på redan utsatta människor ska stå i fokus. Sveriges ansträngningar för fredsbyggande och främjande av mänskliga rättigheter runt om i världen behöver stärkas. Och inte minst behöver vi en politisk debatt som bereder väg för en mer rättssäker och human asylpolitik som i sig leder till större acceptans hos alla berörda för ett utvisningsbeslut."



Trudy Decher-Fredriksson, Bhante Dhammaratana,
Sveriges Buddhistiska samarbetsråd


Helena Benaouda,
Sveriges muslimska råd


Pelle Hörmark, Anders Arborelius, Anders Wejryd, Karin Wiborn,
Sveriges kristna råd



Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...