Syrlig vinbärspaj

Det finns inte mycket som är godare än en hemgjord paj med färska bär eller frukter. Idag gjorde jag en paj på vita vinbär, och den blev riktigt god! Man får vara beredd på att det blir syrligt med vinbär, men det kan ju balanseras med mera vaniljsås.Den här pajdegen är enkel och bra, och passar till det mesta.

Kolla så att du har margarin, mjöl, havregryn, socker, vaniljsocker hemma. Kolla så att ingen har lagt någonting i ugnen, och ställ sedan in den på 225 grader.

Tag fram matberedaren. Skär 150 g margarin i tärningar och lägg i matberedaren. Fortsätt med 2 dl vetemjöl, 1 dl havregryn, 1 dl socker och vaniljsocker efter tycke och smak. Mixa i någon minut, tills du får en jämn deg.

Lägg en klick flytande margarin i en ugnsfast form och smeta ut med hushållspapper. Lägg sedan degen i formen i önskad tjocklek. Jag brukar använda två skedar, för att kladda så lite som möjligt.

Sen ställer jag in formen i kylen en liten stund. Om du har vinbär på kvist, kan du använda tiden till att avkvista bären. Tänker du lägga på frysta blåbär, så är det en god idé att ha tinat dem innan. Låter du dem ligga i ett durkslag en stund, så rinner den mesta saften av, och du får en torrare paj.

Lägg sedan på bären i formen. Hur mycket bär du vill ha bestämmer du själv. En del gillar själva degen mer än bären, och om du hör till den skaran, så använd bären mer som dekoration. Själv vill jag gärna ha ett berg med bär. Och deg, haha.

Grädda i ugnen cirka en kvart. Servera med vaniljsås, glass eller vad du tycker passar.

Lycka till!

Viktiga texter om terroraktionen i Norge

Här följer några av de länkar jag skickat via twitter och facebook senaste dygnen. Bör läsas.

Prableen bloggar om sin upplevelse

Jag hade mördaren som "vän" på facebook

Storasyster i vassen: Inte bara ofattbart

Jens Stoltenbergs tal i Oslo domkyrka

Deeped om försoning

Ulf Bjereld har läst manifestet

Helena Taubner diskuterar också dilemmat: öppenhet om Breiviks tankar eller inte?

Emmas blogg Utoyahelvette

A prayer for the people of Norway and for all victims of violence and terror/ World Council of Churches

God of life, God of love:
In the face of unbearable tragedy we turn to you;
hear our cry, listen to our prayers, to our words, to our silence ...

God of healing, God of mercy:
Hear our prayers for the people of Norway;
for all in deep distress, for all who grieve, for the injured and the shocked, for those in despair.

May they be cared for and comforted.
For all in the emergency services working long hours to search, to listen, to care, to protect, to heal. May they be given strength and also find support.

God of mercy, God of peace:
Hear our prayers for all around the world facing terror and unspeakable violence;

May violence be overcome and the path to peace be found.

All human life is fragile, each of us is precious in your eyes,
Teach us to value one another as you value us.

God of justice, God of courage:
We pray for all leaders in times of crisis,
That they may act for the common good, offering hope and not fear.

God of courage, God of transformation:
We pray for our churches,
That they may be places of openness and forgiveness, planting the values of peace and justice in society.

Transform all fundamentalism and vengeance into attitudes that make for reconciliation.
May we learn to be children of your kingdom of love.

God of all grace and all thankfulness:
In gratitude we pray, giving thanks for the prayers and encouragement which come from so many people and places at this time of suffering, pain and mourning. We learn global solidarity in a time of crisis; may we not forget one another in less stressful times ahead.

These prayers and the heavy silence of our hearts we offer in the name of your son Jesus Christ who trod the path of peace in the face of violence.

Amen

Kyrkornas världsråd på Facebook

Den rätta vägen att gå

George W Bush, 9/11: "We're gonna hunt you down."

Jens Stoltenberg, 22/7: "We will retaliate with more democracy."

Vad händer?

Bombning och dödsskjutningar i Norge. Norge, liksom. Plötsligt kommer världshändelser så nära. Jag hoppas de får koll på läget där borta. Och att Sveriges krisledning är vaken.

Svenska Dagbladet

Svält på Afrikas horn

Samtidigt som duktiga svenskar står i vasken och sköljer rent sina mjölkförpackningar fortsätter torkan skörda offer.

Omkring 10 miljoner människor är i behov av mat och vatten, hundratusentals befinner sig på flykt. ”Situationen vi ser i Afrika just nu är en av de absolut allvarligaste på mycket länge”, säger Per Byman, chef för Sidas humanitära arbete, till dn.se.

Det ger perspektiv på tillvaron, minsann. Vi bör inte sluta tänka på klimatet, ty klimatförändringar lär vara en anledning till naturkatastrofer.

Men, gör en insats. Jag har sms:at HUNGER till 72 950 – då har jag bidragit med med 50 kr till Svenska kyrkans arbete mot hungern.

Läs mer på Svenska kyrkans internationella blogg.

Mirjam eller Mose- bloggen uppmärksammad av Kyrkans tidning

Kyrkans tidning har i sin nätupplaga idag uppmärksammat vår blogg och vår sida på facebook.

Vi tackar och bockar!

Mirjam eller Mose?

Nästa år är det dags att utse efterträdaren till biskop Erik Aurelius. Vi samlades, präster och diakoner i Billings kontrakt, och funderade kring sökprofilen.

Vi kom snart fram till att det vore bra med ett öppet och brett samtal om nästa biskop, och tillsatte därför en arbetsgrupp bestående av Mats Bengtsson, komminister i Skultorp, Katarina Lindgren, diakon i Skövde, Richard Mellgren, präst i Värsås och jag själv.

Vi satte upp 7 kriterier och beslutade oss för att kommunicera inte bara afk utan också via Bloggen Mirjam eller Mose och via facebook.

Det känns mycket bra att komma igång med det viktiga tänket för Skara stift, och helt i tiden att ta den gamla traditionen biskopsval ut i sociala medier!

Agnes skriver bra om abortargumentation

Det som kännetecknar en bra krönika, tycker jag, är att man får någon form av aha-upplevelse. Antingen att man får ord på en tanke eller känsla man burit på, eller att man får en tanke att ta spjärn emot.

Just när man tror att abortdebatten tagit ut sina sista svängar, drämmer Agnes Arpi i egenskap av vikarierande ledarskribent på Expressen, till med viktiga frågor till antiabortföreningen MRO som exponerar foster i opinionssyfte:

"Men vems barn är det på bilderna? Vem gav sitt samtycke till att dessa foster skulle exponeras i politiskt syfte?
Hur är denna exponering förenlig med principer om fostrets värdighet och skyddsvärdhet?"

Den som aktivt tar ställning, bör föregå med gott exempel. Och förklara vem som har bestämmanderätt när det gäller fosters integritet.

Agnes tar också upp en viktig tråd i hur antiabortfolket ser på oss andra. Vi är inte abortförespråkare. Däremot ska de aborter som sker vara tidiga och säkra. Det är dessutom mer effektivt, tänker jag, att använda sakliga argument istället för att försöka skrämmas med dokumentära gynekologiska bilder.

Eller som Agnes skriver, "om en bild medvetandegör, avtrubbas man av hundra".
Feministbiblioteket

Milfshake (surt feministiskt blogginlägg)

Jag anser att Dagens Nyheter är en seriös tidning. Varför man då blandar sig in i en tävling där denna reklam finns med är en gåta. Och hur ett seriöst hälsoföretag kan okeja från början är en ännu större.

Produkten som reklambyrån Ruth ägnat sig åt är alltså en shake för viktkontroll. Tanken är kanske att det ska vara roligt och att man ska tänka på en milkshake, men med ordvitsen milfshake istället.

För den som inte vet vad milf är, så är kan det syfta på dels Moro Islamic Liberation Front, en muslimsk frigörelsegrupp på Filippinerna,men det är också ett begrepp inom pornografisk industri där intresset riktas mot mödrar, eller medelålders (Mother I´d like to f**k).

Skrattet fastnar i halsen. För mig handlar det inte om att man kopplar ihop porrindustri med bantningspreparat och går vägen via människor som varit gravida och fött barn. Det som stör mig är att pornografi är så normaliserat i dagens samhälle att inte många egentligen verkar bry sig.

För mig handlar pornografi om spel på samma planhalva som faktorer som gör att unga kvinnor i Kamerun får sina bröst bortbrända för att risken att de ska våldtas ska minskas, som Svenska Dagbladet idag rapporterar om.

Jag tar gärna en shake då och då. Jag föredrar chokladsmak. Och Friggs är ett företag vars produkter jag uppskattar. Låt oss kvinnor få banta ifred och gör inga insinuanta kopplingar till porrindustrin. Skämmes!

Knuff

Om friskolor i Skövde

Lärarnas Riksförbunds ombud i Skövde, Olle Björk, intervjuas i dagens Skövde Nyheter angående den etablering av förskolor och skolor i enskild regi som skolnämnden vill se i Skövde. "Det slår mot lärare, elever och föräldrar om det kommer fler friskolor", menar han.

I Skövde finns idag tio förskolor och grundskolor i enskild regi. De är Montessori, Bäckagårdens förskola i Skultorp, Frälsningsarmén, Förskolan Ur och Skur, Kameleonten, Kungshuset, Förskolan Tryggis, Trollbergets förskola, Raoul Wallenbergförskolan och Mia skola med grundsärskoleverksamhet. Dessutom finns gymnasierna Folkuniversitetets gymnasium, IT-gymnaiset, Lichrons teknikgymnasium, Plusgymnasiet, Skövde praktiska gymnnasium och Volvogymnasiet.

Jag tycker att de enskilda skolorna, eller "friskolor" som de ofta kallas i dagligt tal, är bra komplement till den kommunala verksamheten. Mångfald och valfrihet gynnar lärare, elever och föräldrar, och jag har svårt att se hur ytterligare etableringar skulle inverka negativt.

Naturligtvis måste skollag och läroplaner följas, konfessionella inslag ska vara frivilliga och Folkpartiet vill också att skolinspektionen ska kunna stoppa vinstuttag ut skolor som inte upprätthåller kvaliteten. Å andra sidan måste också friskolorna ges samma möjligheter som de kommunala enheterna.

Vad nybakade studenter vid Lichron och Volvogymnasiet tycker, kan man läsa i SLA 13/7. Med en yrkesexamen i bagaget har samtliga studenter fått jobb. "Jag valde Lichron-utbildningen eftersom jag visstre att jag nästan säkert skulle få jobb efteråt", säger Henric Hilmersson.

77 ungdomar har nu sökt till Lichrons 40 utbildningsplatser till hösten. Volvogymnasiet har två sökande per plats. Som volvostudent blir man visstidsanställd direkt när de börjar gymnasiet, garanteras praktik och sommarjobb. I juni tog 46 elever studenten, och några av dem fick tillsvidarekontrakt, andra visstidsanställningar och några tog tremånaderskontrakt eftersom de ska studera vidare. Rektor Hans Karlsson menar att de nästan kan lämna en garanti till dem som börjar på Volvogymnasiet att de får jobb efter avslutad utbildning.

Är killar dummare än tjejer? Krönika i Skövde Nyheter, 14 juli

Är killar lata och dumma? Varför har annars tjejer lättare än killar att nå skolans mål? Skolnämnden senaste jämställdhetssatsning handlar om att belöna den skola som bäst minskar glappet mellan tjejers och killars resultat. Ur ett genusperspektiv tillstyrker jag naturligtvis eftersom det inte bara handlar om statistik (jo, vi studerar måluppfyllelsestatistik på nördnivå) utan också om värderingar: varje elev har rätt till god utbildning, och finns det strukturella hinder ska de så långt som möjligt elimineras. Killar är, generellt, naturligtvis inte lata och dumma.

Barn har hundra språk, och oavsett kön gynnas de om paletten av metoder breddas. Ett exempel är allt som går att utvinnas ur idrottens värld. Den årliga Klassfotbollen är dessutom en utmärkt arena för samverkan mellan familj och skola. Här kan adrenalinstinna barn som inte står ut med mer än tio minuter i läsgruppen få glänsa till glädje för hela klassen. För några kan det säkert vara provocerande att hamna i en situation där de ordinarie klassrumsfärdigheterna inte riktigt räcker till och få lära sig att alla behövs i den här världen.

Genom en så enkel idé som fotboll tränas laganda (demokrati), schysst spel (etik), svenska (vårdat språk), matte (hur många minuter är det kvar?), geografi (vilka lag ingår i La Liga?) och jag undrar om inte studiemotivationen skulle öka om denna form av lärande kunde utvecklas ytterligare.

Fotboll handlar också om att kunna drömma sig bort. När spelet förflyttas från gräsplan till tevespelet Fifa11 kan även jag göra mål på Milans målvakt, och mitt favoritlag Elfsborg kan på allvar utmana Barcelona. Men när jag inlett Anders Svensson i frestelsen att tackla sig till rött kort tre matcher i rad, är det inte utan att jag sänder en längtans tanke till verkligheten i kommunfullmäktige och kyrkomötets plenum. Där kan man i alla fall begära votering vid upplevelse av tveksamma domslut.

Kvinnokliniken på KSS anmäld igen

Kvinnokliniken och förlossningsavdelningen vid KSS i Skövde är återigen anmäld till Socialstyrelsen, skriver Sveriges Radio Skaraborg. Den här gången av ett par som upplever att de inte fick tillräckligt stöd under förlossningen och sedan inte heller efteråt, när barnet avlidit.

Det är inte första gången missförhållanden avslöjas, och förra gången skrev jag bland annat följande:

"Man kan ju bara föreställa sig den mardröm det måste innebära att ha värkar och veta att något är fel, och då inte bli trodd eller seriöst bemött av personalen. Att barnet dessutom dör är inget annat än en katastrof.

Vissa saker får inte hända. Barn på förlossningsavdelningen får inte dö därför att personalen är upptagen med annat, dricker kaffe, för att sugklockan är upptagen, för att det är fullt på operationsavdelningen, eller för något annat skäl. Det måste finnas en punkt i arbetsrutindokumentet som heter "vad vi gör om vi har akuta kejsarsnitt på gång, när operationssalen är upptagen. "

Personalen måste göra allt som står i deras makt för att rädda liv. Därför riktar Socialstyrelsen med rätta hård kritik mot avdelningen.

Också när det gäller bemötandet behövs säkert uppdateringar. Som patient har man ingen som helst rätt att kräva någon vårdinsats. Man är helt och hållet beroende av aktuell personals kompetens, omdöme och goda vilja. Detta gör att patienten är i underläge, och det förstår nog inte alltid personalen.

Att kvinnan känner sin kropp bäst, och som faktiskt har levt med sitt barn i magen ett antal månader och vet precis hur det "brukar kännas", är ett faktum som alltför oftast nonchaleras.

Men behöver hela avdelningar kompetensutvecklas för att personalen just denna dag gör misstag? Jag tror att de allra flesta undersköterskor, barnmorskor och doktorer är människor med just kompetens, omdöme och god vilja. Några få borde kanske syssla med annat än människor, och jag tror det är, liksom på alla arbetsplatser, väl känt vilka dessa är.

Om vi kunde få ett samhälle och ett vårdsystem där man som personal faktiskt vågar stå upp, ta sitt ansvar och våga säga: Men förlåt, det här var faktiskt mitt fel, jag har brustit i mitt ansvar både professionellt och medmänskligt och kommer att göra det här och det här för att det inte ska upprepas, då skulle vi slippa svepande förklaringar som systemfel och att de flesta är nöjda eller hög arbetsbelastning och annat som ju faktiskt inte kan föras i bevis.

Med ett personligt ansvarstagande skulle den vårdskadade patienten säkert känna mer av upprättelse och möjlighet att gå vidare i livet. Trots att påtvingade utbildningar säkert inte är gynnsamt för motivationen, känns det tryggt inför framtiden att kvinnokliniken nu kommer att arbeta med bemötande - och kompetensfrågor. "

Tillägg 17:13: En läsare påpekar att det varit ett ärende till emellan, och då gällde det vårdskador.

Eftertanke i Kyrkans tidning nr 27/28: Tredje söndagen i trefaldighetstiden

Välkommen hem! Förlorad och återfunnen - livet innehåller alltid nya chanser, och vägen hem är, om än inte spikrak, så ändå förhoppningsvis med lyckligt slut, precis som i berättelsen som den förlorade och återfunne sonen.

Ibland tänker jag att Gud - eller för att tala med KG Hammar - bilden av Gud, som är förlorad och återfunnen. Eller snarare: det gör inget om den förloras, för att kunna återfinnas. En del påstår att om teologi och bildspråk förnyas och moderniseras, så kommer kyrkans budskap att bli mer intressant för nutidens folk. Men jag tror inte att vi behöver bredda vårt tal om Gud för gudstjänststatistikens skull, utan för att göra Gud rättvisa.

Så vad är det för gudsbilder som möter oss i söndagens texter? I Jesajas bok säger Herren att ”som en mor tröstar sitt barn, så skall jag trösta er.” Fadern på trappan, som tar emot den ångerfulla sonen och försöker lugna den hemmavarande, har traditionellt tolkats som Gud själv.

Båda bilderna av Gud är egentligen lika stereotypa. Modern bär barnen i sin famn, gungar på knäet och tröstar. Det är en fin bild, men när den tas fram för att bejaka Guds ”kvinnliga” sida blir tanken ändå inte särskilt normbrytande: kvinnans huvuduppgift är traditionellt just denna. Annat är det i Första Petrusbrevet, där vi uppmanas böja oss under Guds starka hand, ”så att han upphöjer er när tiden är inne.”

Att en far tröstar sitt barn är inget konstigt, men kan vi tänka oss en gudsbild där det är en kvinna som ska upphöja oss? Vågar vi verkligen så starka kvinnor? Varför är det för en del så provocerande att referera till Gud i feminin form? Varför ta Jesu ord om ”Fader vår” på exklusivt allvar, när andra jesusord nästan nonchaleras?

Jag läser berättelsen om den förlorade sonen, och undrar var sönernas mamma är. Jag funderar också på hur händelserna hade utvecklat sig om pappan faktiskt hade rest iväg och letat rätt på sin son. Han fylldes ju av medlidande när han fick syn på sonen, och det tyder på att han haft någon form av information om hans tillstånd.
Ska vi se det här som en av Guds metoder för att nå oss människor – låta det gå riktigt illa – och sedan stå beredd med plåster och gödkalv när vi äntligen ”kommer tillbaka till oss själva”?

Mångfalden i våra berättelser om Gud är alltså oerhört viktig. Jag bläddrar tillbaka några versar i Lukasevangeliet. Om en kvinna tappar bort ett silvermynt, tänder hon en lampa, hon sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det. Det är inte utan att jag lite försiktigt önskar att fadern på trappan hade kommit på den idén han också.

Läs helgens texter

Introduktion till kyrkan

Direkt från trycket - introduktion till kyrkan - som är en bok av tre i ett nytt grundläggande teologipaket från Verbum. De andra introduktionerna är kristen tro och Bibeln, och de är skrivna av Gunilla Lindén. Vi har tänkt kortfattat, informativt och grundläggande - perfekt bokpaket för den som är nyfiken på kristen tro.

Utgivning i augusti!

Littorin och sanningen

Almedalsvecka igen, och i allt bra som händer riktas medias intresse också mot politikerkändisarnas privatliv. Nu kommer mer fakta fram om Sven-Otto Littorin i Aftonbladet och frågan ställs om inte rikets säkerhet hotats när Littorin chattat med ljusskygga personligheter inom den kriminella sektorn. Vad ska man säga? Aningslöst? Orutinerat?

Jag citerar mig själv ur ett blogginlägg förra året:

"Sen undrar jag - oavsett om Littorin är skyldig eller ej - varför det är så svårt att vara uppriktig med sexköpen? Ponera att du tycker det är helt okej - en extra krydda i tillvaron där du får vad du betalar för som vilken tjänst som helst - men varför då inte stå för det? Det finns flera debattörer idag som radar upp det ena goda skälet till det andra att slopa sexköpslagen, så argumenten behöver inte filas på.

Eller är spänningen med sexköp just att det är förbjudet? Eller är det själva betalningen som är vitsen?"

Och vad har Sven-Otto Littorin med bordellen i Almedalen att göra?

Å andra sidan, är det överdrivet och över gränsen att fortsätta drevet mot Littorin? Läs Mina moderata karameller, till exempel.

Sen tycker jag att det är en säkerhetsrisk för mänskligheten att tvångssterilisera människor som vill ändra sitt juridiska kön. Det tycker Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter,Thomas Hammarberg också, dock inte Kristdemokraterna.