Dagens fånigaste: sexualintrig

Nej, det handlar inte om vad som försigår i kyrkomötet utan om hur förre Rikskriminalchefen Tommy Dahlgren i Aftonbladet kommenterar skeendet som ledde fram till att 27-åriga Elin brutalt mördades efter en festkväll i Göteborg.

– Jag tror att det ligger någon form av sexualintrig i botten. De kanske har setts tidigare på kvällen. Hon är blond och söt. Och så är de lite berusade också, säger han.

Det här följer ett klassiskt mönster. En person uppvaktas av en annan person men säger nej. Oftast är det en man som inte kan acceptera att kvinnan som utsetts till kvällens högvilt faktiskt inte är intresserad. Mannen blir irriterad och fortsätter sin uppvaktningskampanj.

Det är tack och lov mycket ovanligt att den här sortens socialt samspel leder till handgripligt våld. Men otrygghetskänslan som många kvinnor upplever när det kommer till intensivt uppvaktande män bör vi alla ta mycket allvarligt på.

Om det nu är så som Tommy Dahlgren beskriver - är det fråga om en sexualintrig eller handlar det inte om ofredande, som bland andra Miriam noterar?

Elin Grelsson skriver klokt:

Det handlar inte om en sexualintrig. Det bottnar i ständiga trakasserier mot kvinnor i det offentliga rummet. Inga trevliga närmanden och lyssnande efter signaler, utan män som tar sig rätten att tjata,tafsa, kommentera och göra intrång i personlig integritet gång på gång.

Jodå, suckar man. Sannerligen säger jag er: det där gäller inte bara kollektivtrafik efter klockan 21.

Onsdag i kyrkomötet


Dagen har i huvudsak ägnats åt utskottsarbete. Jag sitter i Tillsyns - och uppdragsutskottet som behandlar ärenden som rör Svenska kyrkans tro och lära, vigningstjänsten, valbarhet i olika organ, tillsynsfunktionerna mm. Vi har också verksamhetsberättelserna från Ansvarsnämnden för biskopar och Överklagandenämnden.



I sinom tid slutjusteras betänkandena och offentliggörs på kyrkomötets webbplats svenskakyrkan.se/kyrkomotet.

Ikväll har vi haft gruppmiddag, vilket som vanligt var mycket trevligt.

Hur man mördar en kräfta, 2.0

Organisationen Djurens rätt tar i sin blogg upp kräftätandet i diskussionen om Sverige som världens bästa land på djurskydd. Är det då inte något i det här receptet som är väldigt fel?

60 levande kräftor
5 l vatten
en halv öl
5 sockerbitar
200 g grovt salt
1 stor knippa krondill

1. Se till att kräftorna har fått gå av sig i kallt vatten.

2. Koka upp vattnet, ölen, sockerbitarna, saltet och en "dillruska" från dillen. Koka lagen i 5 minuter, tag upp stjälkarna och lägg i hälften av dillkronorna.

3. Lägg i 20 kräftor i det kaftigt kokande vattnet.Lägg på locket snabbt.

4. När det kokar igen är det dags för nästa 20 kräftor. Koka upp och i med de sista 20. På med locket.

Jag håller med. Tidigare bloggat om kräftor och djurskydd: Hur man mördar en kräfta .

Högtidligt och profetiskt

Dag två av kyrkomötet är över och den har verkligen varit fullspäckad. Gruppmöten först där de sista nomineringarna till valberedningen mejslades fram, sedan en stunds paus för omklädning inför den högtidliga inledningsmässan i domkyrkan.

Ärkebiskop Anders Wejryd predikade över den gångna söndagens text om Lasarus och den rike mannen, och konstaterade att det är många i vår värld som varnar, men desto färre som talar om hopp. Var finns det sammanhang där man får höra att man är tillräcklig i sin otillräcklighet?

Kungen och drottningen närvarade, vilket som vanligt föranleder en del säkerhetsåtgärder.

Sen vandrade vi i procession efter stiftsstandaren till universitetshuset där den högtidliga öppningsceremonin tog vid. Kyrkomötets ordförande Gunnar Sibbmark talade en del om kyrkomötets arbete (att vi ger goda förutsättningar för församlingarna att bedriva god verksamhet) men tog också tillfället i akt att önska att den nya riksdagens arbete leder till ökad förståelse för invandrargrupper.

Anders Wejryd menade att det finns många bilder av Svenska kyrkan. Vi marginaliseras men förtydligas. Vi försöker vara populära men håller alltför hårt fast vid rötterna. Vad vi behöver göra är att driva ett värdebaserat påverkansarbete! Kyrkomötet ger ramar för Svenska kyrkans församlingar som påverkar identiteten för lång tid framöver. Därför behöver vi tänka till innan vi fattar beslut i frågorna om struktur och handboken.

Ärkebiskopen konstaterade att "församlingen aldrig blir en himmelsfilial". Han tog upp hur den ekumeniska samtalen förts efter den omdiskuterade äktenskapsreformen 2009 och konstaterade att allt är som vanligt. Vi har till och med ett nytt samarbetsavtal - med den lutherska kyrkan i Costa Rica.

Vi har fått kritik, det är sant, men flera kyrkor understryker att det är viktigt att vi forsätter att samverka. Vi är inte alls isolerade ekumeniskt, som motståndarna till samkönat äktenskap påstod att vi skulle bli, utan tvärtom. En kyrka är alltid mer än dess kyrkopolitiska majoritets åsikter.

Anders Wejryd var också profetisk när han adresserade migrationspolitiken med uppfattningen att det inte längre är sant att vi har en generös invandringspolitik. I det sammanhanget nämnde han samernas situation och konstaterade att vi även i det fallet ska följa internationell rätt.

Redan innan kyrkomötets början hade det läckt ut att ärkebiskopen skulle göra något utspel i alkoholfrågan - det är som bekant en motion i årets möte om alkoholen i nattvardvinet. Anders Wejryd konstaterade att det inte är en läromässig fråga huruvida det ska vara alkohol i nattvardvinet, men också att det knappast är någon lärofråga om man dricker ett glas vin efter kyrkorådssammanträdet heller. Det är dock inte säkert att det är så klokt.

Hur som helst kan det vara idé att, oavsett vilka grupper som missgynnas av alkoholhaltigt vin i nattvarden, fundera över principen att våra sammanhang ska vara alkoholfria zoner.

Så spelade folkmusikgruppen Brudföljet, talade gjorde också Colin Menzies från Church House, London, Johan Berkman, Svenska kyrkans unga, och ecklesiastikrådet Risto Cantell från Evangelisk- lutherska kyrkan i Finland fick S:t Eriksplaketten. Svenska kyrkans Ungas motionssvar ska jag återkomma till i senare blogginlägg.

Så kunde äntligen utskotten väljas och börja arbeta. Presidiet har utfärdat en rekommendation att ledamöter som använder sociala medier gör skillnad på de offentliga sammanträdena i plenum och de slutna sammanträdena i utskotten. Jag tycker att det är så självklart att det inte behöver sägas. I utskottet måste man kunna få resonera fritt utan att riskera att bli recenserad på någon blogg eller på någons facebook. Det som blir offentligt är utskottets betänkande, den dag det publiceras på webben, runt 7-8 oktober. Däremot står det ju varje ledamot fritt att diskutera motioner och skrivelser - och publicera sin egen åsikt i frågorna.

Bara lite sådär... tidningen Dagen skriver att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth var där, samt riksdagens talman Per Westberg. Men, riksdagens talman heter Per Westerberg. Den Per Westberg som finns i våra sammanhang är sekreterare i Organisationsutskottet och till vardags utvecklingschef på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Kika gärna in på Kyrkomötesbloggen där några av oss ledamöter bloggar om våra upplevelser. Vi har idag gjort en uppdatering på startsidan som förklarar att bloggen är ett privat initiativ och inte Svenska kyrkans.

Rapporterat i media:
Dagen.se
UNT
sr.se
expressen.se
knuff.se
kyrkanstidning.se

Lena Lervik och Mikael Mogren till Skövde

”Att synliggöra det osynliga”

Lena Lervik i S:ta Helena Kyrka, Skövde
4/10 – 7/11


Vi är glada att kunna visa Lena Lerviks skulptur och
reliefer i S:ta Helena Kyrka, Skövde


Invigningsprogram i kyrkan:

Måndagen 4 oktober kl 18.00

Invigningstalare:
Prästen, teol.dr. kulturskribenten Mikael Mogren.
” Bildkonstens och ikonernas teologi och existentiella funktion i våra liv. Om nödvändigheten i ”Att synliggöra det osynliga.”


Kl 19.00
Vernissage. Lena Lervik

Kyrkan stänger 21.00

Utställningen pågår
4 oktober – 7 november

S:ta Helena kyrka i Skövde är öppen:
Måndag –fredag 10.00 – 15.00
Lördag 10.00 – 18.00
Söndag i samband med gudstjänst.

Besök Lena Lerviks webbplats

Vidare

Lunchpaus i kyrkomötet och en liten stund för mig själv och tid för reflektion över hur arbetet fortskrider. Frimodig kyrka som initierade den ungefär två timmar långa voteringsväntan (veckans nyord=) blev som väntat nedröstade, men 75 godkända röster på Bertil Murray ändock.

Av det kan man dra slutsatsen att Frimodig kyrka åtnjuter samma taktikstöd som resoneras om i riksdagen och SD: nu är dom med och bör få inflytande.

Det får FK i alla fall, eftersom de blir adjungerade i valberedningen. SD är hittills tysta: kanske kan det bero på att de tidigare tongivande ledamöterna Björn Söder (inte omvald) och Margareta Sandstedt (omvald men ej närvarande) inte deltar.

Om en stund är det högtidsgudstjänst i domkyrkan med kungaparet närvarande. Därefter går vi i procession till universitetshuset där ärkebiskopen och gäster inledningstalar. Därefter följer valärenden - voteringsväntan? - och så småningom utskottsarbete resten av dagen och kvällen.

Kyrkomötet igångklubbat

Ålderspresidenten Lars Rydje (s) inledningstalade och påminde oss om utmaningen i att nå våra ljumma och ointresserade medlemmar.



Så följde presidieval: inga överraskningar utan Gunnar Sibbmark, Karin Perers och Lars Rydje fortsätter som förra perioden.

I skrivande stund pågår sluten omröstning eftersom Frimodig kyrka begärde votering i valet till valberedning.

Slöseri med ledamöternas tid eller en nödvändig markering från en grupp som ingen vill samarbeta med?


Kyrkans tidning

Bra sagt!

"En rapphöna ruvande på ägg som hon aldrig får kläcka
är den som ohederligt samlat rikedomar.

Mitt i livet måste han lämna dem
och står där till slut
som ett fån."

Profeten Jeremias bok 17:11

Snart dags för kyrkomöte

På måndag är det dags att bege sig mot ärkestiftet för första sessionen av Kyrkomötet 2010. Ny mandatperiod innebär valärenden till att börja med. Vilka ska sitta i kyrkostyrelsen, utskotten, nämnderna? Ska extrempartierna (eller nomineringsgrupperna som vi säger i kyrkans värld) släppas in och delta i utskotten?

Kyrkomötet är mer än protokoll och voteringar, betänkanden och reservationer. Det är här kyrkoordningen formas, framtidens kyrka mejslas fram.

Det är en glad och uppsluppen firmafest och ett bönemöte där nya och gamla vänner möts - förtroendevalda, tjänstemän, kyrklig press och utställare. Några är specialintresserade av kyrkorätt, andra lusläser budgetförslaget, andra är fascinerade av vilka konsekvenser olika organisationsformer kan få.

Men vågar vi vara mer processinriktade? Vågar vi tala visioner, inte bara vid tweetups i korridoren utan också i sammanträdesrummen? Kan kyrkomötet alltmer ta form av en framtidsfabrik?

Vem är Sven-Bernard Fast?

Jo, det är vinnaren i biskopsnomineringsvalet i Visby stift och kanske näst på tur att bli biskop. Han gick vidare till själva biskopsvalet tillsammans med stiftsprosten Richard Wottle, 57, Visby, kyrkoherde Ingemar Söderström, 58, Örebro Nikolai församling, Elna Lundqvist Wahlgren, 50, och domkyrkokaplan Thomas Stoor, 55.

Utslagna blev Lars B Stenström, Elisabeth Gerle, Håkan E Wilhemsson, Anders Roos, och Per Anders Sandgren.

Sven-Bernard Fast född 1951 och är idag generalsekreterare för Sveriges Kristna Råd. Tidigare har han blanda annat arbetat som handläggare för ekumenik vid kyrkokansliet i Uppsala, och präst och föreståndare för Rättviks stiftsgård.

På frågan om vilken kyrkans viktigaste roll i dagens samhälle är svarade han så här:

"I spänningsfältet mellan mötet med Gud vid altaret och i medmänniskan har Kyrkan sin kallelse att förmedla hopp och livsmod. Vi behöver inte föra Gud till världen men tillsammans upptäcka Gud i världen."
Tidsplan: Hearing med kandidaterna 18 november, val 30 november, ev hearing med de två kvarvarande kandidaterna 9 december, ev val nummer två 22 december, biskopsvigning tillsammans med ny biskop i Linköping 6 mars 2011 i Uppsala domkyrka.


Kyrkans Tidning
Visby stift
Ad orientem versus
Inger Harlevi

Sjukförsäkringsreglerna behöver uppenbarligen ses över

För några veckor sedan publicerade jag Folkpartiets tankar om hur den nya sjukförsäkringen fungerar. På bara några timmar fanns i kommentarsfältet många upprörda medmänniskor som vittnar om hur hårdare regler ställt till elände.

Jag skrev bland annat:

8. Tycker Folkpartiet att det nya systemet är bra?
I huvudsak, ja. Det kommer dock alltid finnas detaljer som måste omprövas. I den mån grupper hamnar mellan stolarna ska det förstås ordnas. Övergången mellan sjukförsäkring och Arbetsförmedlingens introduktion skulle kunna vara smidigare. På sikt vill vi också höja taket i sjukförsäkringen.
I valrörelsen togs flera fall upp som exempel på hur människor hamnar mellan stolarna. Det är svårt att veta vem som egentligen bär ansvar för uppenbara felhandläggningar och ministrar får naturligvis inte lägga sig i Försäkringskassans beslut i olika ärenden.

Oavsett om det är regelverket eller om det är handläggningen som behövet ändras är det uppenbart att det finns detaljer som måste omprövas. Kroniskt sjuka människor ska, om än inte förtidspensioneras, ha förlängd sjukersättning.

Jag skrev tidigt att jag förutsätter att reformen utvärderas kontinuerligt. Det är vi många inom alliansen som tycker, oavsett vad oppositionen tror.

Folkpartisterna Birgitta Rydberg och Barbro Westerholm säger i ett pressmeddelande:

- Folkpartiets linje har hela tiden varit att den som är sjuk och saknar arbetsförmåga ska ha stöd av sjukförsäkringen. Reformerna av sjukförsäkringen har varit nödvändiga och bra – tidigare lämnades människor i ett utanförskap utan tillräckliga möjligheter till stöd och rehabilitering för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Men vissa kan inte komma tillbaka till arbetslivet, någonstans, och då ska de ha ett generöst stöd.


DN: Sjukregler kan komma att ändras
Aftonbladet:Nu börjar bråket om sjukreglerna

Eftertanke i Kyrkans tidning inför 17 i trefaldighetstiden, publicerad 23/9

I somras visades en tv-dokumentär om Marta som efter studenten väljer att gå i kloster. Själv stålar hon av lycka, men Martas föräldrar är, trots att de är djupt religiösa, uppenbart kluvna inför dotterns livsval.

Det blir en tvärtomupplevelse hemma på gården: all tid, allt känslomässigt kapital och all katolsk traditionsförmedling de satsat på barnen, resulterar i att äldsta dottern ställer hela sitt liv till Guds förfogande genom att inte bara avstå platt-tv, yttrandefrihet och pensionsförsäkring utan också alla relationer utanför klostret. Utekvällar med jämnåriga kan hon glömma, och syskonbarnen får hon se från andra sidan järnskranket i klostrets besöksrum. Hur mycket får egentligen ett kristet engagemang kosta?

Tillväxt, tillväxt. När plånboksfrågorna står som spön i backen, när folk fyller kundvagnarna och byter kök stup i kvarten, tänker jag på Marta och på Jesus i Lukasevangeliet: ”Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte på överflöd av ägodelar. ”

Jag tar intryck av Martas andliga radikalitet. Hon gör verkligen en samhällsinsats genom att leva i bön för världen dygnet runt, även om jag kan tycka att det vore mer effektivt om hon via medier fick reda på exakt vad hon kunde be för. (Eller, för all del, kunna få några trevliga trädgårdstips till klostergården. )

Självklart kan vi inte bygga ett samhälle på att ”alla” går i kloster. Men systrarna ger oss en vink om att det inte är givet vad som är egentlig tillväxt.
Jag funderar på hur resonemanget om icke-ägande och självvald fattigdom landar hos den som inte har samma möjligheter som Marta att sälja allt och följa Jesus. Det är inte lätt att följa änkans exempel och lämna sin sista tjuga i kollekten när kylskåpet är halvtomt, klassen ska på friluftsdag och det verkar som en evighet innan barnbidraget kommer. Hur många skuldtyngda samveten har inte hukande lämnat kyrkbänkarna genom tiderna, i rädsla för att inte vara tillräckligt from och fattig för Guds skull?

Det är inte de som ska skämmas. Jesus kritiserar den rike mannen i Lukas kapitel 12 för att han bara tänker på sin egen välfärd även om han har fått en sådan god skörd att han gott och väl kunde dela med sig.

Rikheten i sig är inte problemet. Hade han bara varit medmänsklig och hjälpsam mot de behövande skulle han säkert kommit lindrigare undan i Jesu bedömning. Livet självt kräver att vi hjälps åt. Några säljer, och andra köper. I linje med det finns all anledning att vara vaksam över våra grundläggande värderingar, ty epistelförfattaren har alldeles rätt i att kärleken till pengar är roten till allt ont. Tydligast visar sig fördärvet i den cyniska människohandeln som räknar människors drömmar, längtan och lust i kronor och ören.

Marta har tröttnat. Hennes väg är den absolut radikala: kyskhet, lydnad och fattigdom. Det finns så mycket annat som gör hennes liv rikt, säger hon. För oss andra, som nog vill ha vårt självbestämmande och lönekonto kvar, finns andra möjligheter att leva rikt inför Gud. Kanske handlar det helt enkelt om att återupptäcka nöjdheten som begrepp? Vårt överflöd kan vi lägga på både fondsparande och katastrofhjälp. Huvudsaken är att vi inte stänger av öronen när den fattige ropar, eller att vi likt farisén i synagogan slår oss för bröstet och visar upp för andra hur duktiga vi är på medmänsklighet.

Kanske är det så att det inte är pengarna i sig, eller avsaknaden av pengar i sig, som betyder något, utan just intentionen och viljan att leva med kristet engagemang med och för våra medmänniskor. Det tror jag är att vara rik inför Gud.


Bibeltexter: Predikaren 5:9-15, I Tim 6:7-11, Luk 12:13-21

Modéus och Mogren vidare!

De två favoriterna Martin Modéus fick 39 % och Mikael Mogren fick 24%. Nu blir det en andra valomgång.

Peter Lundborg, domprost i Linköping, kom trea med 91 röster, Ingemar Söderström, kyrkoherde i Nikolai församling Örebro, fick 61 röster och Karin Burstrand, domprost i Göteborg, 55 röster. 581 personer röstade i valet, vilket innebär ett valdeltagande på 91 procent, skriver bland andra Kyrkans Tidning.

Brygubbens kommentarer
Per Hökpers kommentarer

Idag väljs ny biskop i Linköpings stift

Som om det inte vore tillräckligt med valspänning i dessa tider har vi idag ytterligare ett biskopsval i Svenska kyrkan.

Linköpings stifts aktiva präster och diakoner och lika många elektorer ska rösta på någon av kandidaterna Karin Burstrand, Peter Lundborg, Martin Modéus, Mikael Mogren eller Ingemar Söderström.

Ett preliminärt valresultat väntas klockan ett i eftermiddag. Om ingen av kandidaterna får mer än 50% blir det en andra valomgång den 14 oktober mellan de två som fått flest röster.

Biskopsvigning blir det den 6 mars 2011 i Uppsala domkyrka.

Bilden: Tar Mikael Mogren plats i biskopskollegiet och byter skjortfärg från svart till lila? Mycket talar för det, eftersom han vann nomineringsvalet. Foto: Jim Elfström

Vad kostar en man?

DN:s ledarskribent Hanne Kjöller gör mig sällan besviken. Idag levererar hon en underbart rolig krönika under rubriken "Vad kostar en man?", där hon för ett resonemang omkring den ökande kostnad för samhället som män utgör.

Utgångspunkten är naturligtvis att Sverigedemokraterna vill utreda hur mycket "invandringen" kostar samhället. Förutom de typiska gränsdragningsproblemen kan man undra om man vågar balansräkna in till exempel Zlatans insatser för folkhälsan i vårt land.

"Hur mycket tjänar samhället på att han inspirerat unga att spela fotboll i stället för att dricka läsk framför tevespel? Hur många minskade överflödskilon har skolhälsovården och föräldrar honom att tacka för?"


Att kriminalitet kostar pengar är ingen nyhet. Men det finns ingen forskning som stöder påståenden om att vissa nationaliteter eller religionsutövare är mer brottsbenägna än andra. Däremot är det gruppen män som står för den mesta brottsligheten i landet. De mördar, hukar i buskarna i väntan på kvinnor att överfalla, fifflar med kvitton och kör rattfulla. De överbefolkar fängelserna som vi kvinnor ska vara med och solidariskt betala.

Hanne Kjöller funderar på en utredning av vad en man kostar samhället. Det skulle vara intressant, särskilt för Sverigedemokraterna med sina kollektivistiska lösningar på individuella problem.

Eller, vilka ska vi prioritera? Männen eller pensionärerna? Svara på det, den som vill.

Andra bloggar om , ,

Vem vill vara främlingsfientlig?

Jag lyssnar och lyssnar och lyssnar på Jimmie Åkesson och hans kamrater. Jag försöker hitta en röd tråd. Jag försöker få någon som helst reda i argumenten.

Jag stannar bilen för att på riktigt höra hur Svenskarnas partis ledare Daniel Höglund i Grästorp berättar för Radio Skaraborg om hur de vill göra Grästorp till en svensk oas.

(Inte bara dumt utan också opraktiskt. Men låt se om de som röstat på svenskarnas parti står beredda att serva grästorpsborna med restaurangmat och de många andra kompetenser som utlandsfödda står för. )

Både Jimmie och den här Daniel blir arga när de kallas rasister eller främlingsfientliga. Det får stå för oss, säger de.

Men, ursäkta, vad är de då? Om de tänker stoppa flyktingar vid gränsen? Om de påstår att islam är ett reellt hot?

Jag tänker igen och försöker se tecken på ökad islamisering i samhället. Men, nä. Snarare är det så att religion tenderar att bli mindre betydelsefullt för varje generation. Det kallas sekularisering, och det är verkligen inte bara av ondo.

Den enda extremism vi ser ökad frekvens av, står Sverigedemokraterna och svenskarnas parti för.

Då frågar jag, inte av illvilja utan av uppriktigt intresse: Om inte ni är främlingsfientliga, vem är det då, då? Hur skulle ni beskriva främlingsfientlighet?

Som Daniel säger i skaraborgsradion: "Vi vill utvisa alla som inte är svenskar."

Men, tjena. Och har ni tänkt på en sak? Borde inte skånskan förbjudas? Är det verkligen inte rikssvenska som ska talas i vårt land? Va, va?

Och vad är det som är provocerande egentligen? Med tanke på hur många tusen människor som senaste dagarna demonstrerat mot SD:s intåg i riksdagen, borde deras kultur verkligen förbjudas, om man nu skulle vara konsekvent med sina egna förslag.

Jag fattar inget. Men jag tänker fortsätta lyssna på deras argument, för om man ska bemöta dem måste man veta hur intoleransens språk talas.

Och jag tänker inte låta dom vara oemotsagda. Det kan ju faktiskt hända att de låter sig påverkas. Är det inte det som är framtidstro?



Expo-Daniel: Vi måste göra upp med bilden av det goda Sverige
Suzanne Kordon på Newsmill:Tig eller skrik, inga metoder biter på SD.
Ann-Marie Ekström:SD och kultur
Lukas Romson:SD och medias ansvar
.. och missa för allt i världen inte Jonas Gardell:
"Hmmm, nu ska vi se… jag är homo, gift med en invandrare, har barn med en judinna vilket gör mina barn judiska, jag har en bror som är gift med en colombianska och två av hans barn är gifta med muslimer, dessutom har jag en syster som gift sig med en norsk kvinna och skaffat barn med en judisk homosexuell man… vilket väl gör mig till en helt vanlig svensk, såna som vi faktiskt ser ut idag.

Jag är helt enkelt en del av den fina judiskt-muslimska-kristna-homo-hetero-finsk-amerikanska-egyptiska-colombiansk-norsksvenska tradition som byggde det här landet.

Kanske borde jag ansöka om medlemskap i Sverigedemokraterna! De lär ju ha ont om folk."


Andra bloggar om , ,

Bra kväll med David Eberhard

Ikväll gästades Forum Helena/Svenska kyrkan i Skövde av författaren, debattören och psykiatern David Eberhard som på ett avdramatiserat och ganska roligt sätt berättade om sin teori om Sverige som ett land drabbat av nationellt paniksyndrom och där stora delar av folket lider av trygghetsnarkomani.
Många skratt och igenkännande nickanden från de cirka hundrafemtio personerna i församlingen och de flesta verkade nöjda med kvällen.
Nästa tillfälle till Forum Helena blir den 4 oktober, då Mikael Mogren invigningsföreläser på Lena Lerviks vernissage, "Att synliggöra det osynliga".


Andra bloggar om , ,

Tack kära Skövdebor!

Alliansen fortsätter regera! Och oerhört roligt är att Folkpartiet i Skövde, när ett distrikt återstår att räkna, har ökat med 2,5% till 9,7% och tar ytterligare två mandat i fullmäktige.

Tack, kära skövdebor för ert stöd och för att ni med oss tror på framtiden och på liberala idéer!

De kommer att behövas ännu mycket mer nu när sd tar plats i riksdagen. Men de kommer inte att få något som helst inflytande.

Sverige står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och lika värde!


-posted using BlogPres

Gör din röst hörd!

Imorgon gäller det. En stark alliansregering med egen majoritet, eller rödgrön röra med Mona som statsminister med halvkommunister i regeringen, och vad kommer sverigedemokraternas procent att hamna på?



Många har i detta val funderat över sjukförsäkringsreglerna. Journalister och rödgröna har viftat med urklipp från kvällspressen med fall där försäkringskassan uppenbart tolkat regelverket fel.

Sjuka ska självklart ha sjukersättning. Men som Hanne Kjöller i dagens DN konstaterar: en del människor har inte ens kommit så mycket in i systemet så att de är berättigad till den ersättning de tror de har rätt till.

Ministrarna kan inte kommentera enskilda fall. Hade de, med rätta, gått ut och kritiserat handläggarna på försäkringskassan för att tolka reglerna fel, skulle de inom loppet av tio minuter bli JO-anmälda och KU-anmälda av skadeglada socialdemokrater. Det vet naturligtvis Mona Sahlin.



Varför ska man rösta, då? Kanske framförallt därför att man får. Det känns högtidligt att rösta, tycker jag, och i förmiddags när jag lämnade mina röstkuvert sände jag en tanke till alla dem som riskerar och offrar livet för att de höjt sin röst. Min tanke gick också till de liberaler i vårt land som genom åren kämpat för friheten och tron på att människor kan göra sina egna val.

Jag har röstat på Folkpartiet Liberalerna därför att jag tror på ett samhälle med jämställdhet, valfrihet och tillväxt. Framtidstro, omsorg om hela människan och en förskola och skola värd namnet.

Den som älskar Sverige röstar på alliansen, och där är Folkpartiet ett mycket bra val.


Bilder från dagens torgmöte på Hertig Johans torg i Skövde, där Maria från Liberala kvinnor intervjuade några av oss. Längst upp Mikael Wendt och Ulla-Britt Hagström, sen Christer Winbäck och Elin Elfverson.

Bön

Nej, jag behöver inte åka till andra sidan jordklotet för att få lugn och ro.

Lugn och ro är en känsla i mitt huvud, oavsett var jag är.

Det handlar väl om att försöka öppna alla sinnen för omgivningen, ta tag i det som är gott och positivt och låta den känslan få sprida sig?

Den här hunden träffade jag under en utflykt.

Hade ett mål i sikte: pinnen som matte kastade iväg, ut mot den öppna sjön.
Målmedvetet, svansviftande, till synes väldigt roligt.





Bön: Gud, du har kastat pinnen till mig och det är min utmaning att ta hem den.
Men du, (om du vill), hejda vågorna en aning.
Ta undan dom vassa stenarna under mina fötter.
Stå vid stranden med en varm handduk och håll om mig när jag kommer i land. För du vet (ju) att jag klarar det.
Amen.

Fredrick Federley nerslagen - igen!

Igår överfölls riksdagsledamoten Fredrick Federley (c) utanför sitt hem. Han fick flera sparkar mot huvudet som resulterade i hjärnskakning, chock och brutet näsben.

Oavsett om det finns politiska motiv bakom överfallet eller inte, så kan man inte bortse från att det finns en hotbild mot Fredrick Federley som kanske borde tas på större allvar.

År 2007 blev han överfallen i centrala Stockholm sedan han besökt en gaybar.

Precis som Mymlan med flera tycker jag det är ett elände att människor blir misshandlade på grund av sin sexuella läggning eller politiska åsikt eller vad det nu är.

Idag kanske de som störde sig på att Fredrick Federley använder sig av taxi i hög utsträckning tänker ett varv till.

I dagens Sverige är det inte säkert för en öppet homosexuell riksdagsledamot att röra sig fritt i huvudstaden. Det finns alltså mycket kvar att göra och jag hoppas att Fredrick Federley repar sig snabbt och att han orkar fortsätta arbeta för ett öppnare, friare och hbt-vänligare Sverige.

DN
QX
Fredrick Federleys blogg

Avstängd på grund av olämpligt språk

Inte bara i Sverige pågår diskussionen om vårdat språk i offentliga sammanhang. Kyrkans tidning och Aftonbladet berättar att i Åbo stift i Finland har man nu tröttnat på Torsti Äärelä, som under fem års tid trots klagomål fortsatt att sprida könsord och svordomar omkring sig på arbetstid.

Men Torsti menar att han utsätts för ärekränkning, och att de ord som åsyftas riktats till katten när den jagat småfåglar.

Fortsättning följer, ty avstängningsbeslutet är överklagat och i väntan på avgörande fortsätter Torsti att arbeta, som om ingenting hänt.

Läs också Maria Abrahamsons och min motion i årets kyrkomöte: Nolltolerans mot könsord och svordomar i kyrkliga sammanhang.

Bilden föreställer en groda och kommer från friabilder.se

Det outtalade

Ibland händer det märkliga saker. Häromdagen hittade jag, och stannade kvar i den känslan länge.

Jag har en dikt i min psalmbok som jag läst då och då på begravningar. Den har varit så där kopierad ur en bok och urklippt, så författarens namn har inte varit med.

Så frågade jag en kollega, som brukar ha koll. Jodå, hon tog fram boken efter lite betänketid. Visar sig vara "Vid stranden", tryckt 1981 och skriven av Erland Svenungsson. Mmm - kunde tänka mig det! Vår Erland, som betytt och betyder så mycket för själavård och personalhandledning i Skara stift.

Jag mailade genast till honom och frågade om jag får publicera hans dikter. Det blev han glad för - så här kommer en (inte begravningsdikten) men väl så bra och talande! Enjoy.


Det outtalade

I garderoben för privata ägodelar
hängde jag av min identitet -
sedan vem som helst
i det sterila sjukrummet

Jag sökte efter sanningen
men fann bara ögon mitt emellan
och min ovisshet
djupnade till en kvävd gråt

Men så plötsligt i vaknattens mörker
kom någon till mig
med sina öppna och nära ögon -
de gled inte undan
utan stannade i min pupill

Inga ord eller försäkringar
bara en närvaro
som i sig själv mötte min själs oro
och natten öppnade sig mot ljuset.

Erland Svenungsson

"Jaha, det är ju du."

Jorå, gammalmediet DN levererar idag en trött krönika (endast i papperstidningen) om att sociala medier inte fått det genomslag som partierna önskat i valrörelsen.

Tänk så svårt det ska vara att förstå att det inte behöver vara antingen eller, utan både ock.

Sociala medier är utmärkta sätt att hålla kontakten med människor som man vill nätverka med. Inte minst kollegor ute i landet som delar samma drömmar, våndor och irritationer. Och de som tänker tvärtom som jag - som ständigt utmanar med kritiska välgörande frågor.

Som valarbetare på gräsrotsnivå är det en energikick att läsa om att också ministern är ute och brevlådebladar.

Folk man träffar ute på stan, blir ens följare på twitter eller facebook där diskussioner kan fortsätta.

Och folk man träffat på "nätet" och möter på stan säger igenkännande: "Jamen, det är ju du."

Sociala medier är ett slags kitt emellan människor. Vi delar glädje och sorg. Besvikelser och segrar. Vi retweetar sånt vi tycker är bra och vill dela med andra. Vi klickar på "gilla" och skickar därmed en liten digital vink.

Nackdelen, förstås, är utanförskapet hos dem som gärna kanske skulle vilja vara med men som av olika anledningar inte är det. Också illasinnat skvaller, trakasserier och stalkning hittar ut på nätet. Men det är ju inget fenomen som uppstått med sociala medier...

Så kan det naturligtvis finnas en och annan politiker som lite yrvaket startat en blogg men inte orkar uppdatera den och förvånas över att inte någon läser den.

Relationer på nätet är som relationer på torget. De tar tid. Men de är, till skillnad från de envägskommunikativa affischer som nu sitter uppe på stan, syftande till dialog.

Vi har nämligen inte pratat färdigt än, och utan ger möjlighet att ställa fler frågor och fördjupa resonemangen. Långsiktighet och samhällsintresse som ligger till grund för de mer slagsordsmässiga kampanjerna.

Niclas Strand, mediestateg
Same same but different

Bilden: Mikael Wendt, också i din snigelpostbrevlåda.

Följ oss i Kyrkomötet i din iPhone!

Kristofer Runow på Runow media hälsar:

"I år kommer du kunna följa Kyrkomötets livesändningar via din iPhone! Dessutom har vi kryddat web-applikationen med snabbknappar till Twitter, hela sammanträdesplanen och kartfunktion. Mycket nöje!
Gå in i telefonens webläsare (Safari) och knappa in http://www.iphone.svenskakyrkan.tv/ (eller enbart svenskakyrkan.tv).
Mycket nöje önskar
Runow Media!"

Finlands första kvinnliga biskop - äntligen och grattis!

Imorgon får Finland sin första kvinnliga biskop när Irja Askola vigs till biskop i Helsingfors stift. Först 1988 vigdes de första kvinnorna till präster, och 1990 beslutade Kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan att kvinnor kan väljas till biskopar.

Samtidigt som jag gläds över morgondagens biskopsvigning,skickar jag en bön och tanke till de prästvigda kollegor som enligt YLE blir trakasserade via hatbrev.

Förunderligt att prästvigda och biskopsvigda kvinnor fortfarande väcker så starka känslor. Men vi ger oss inte och låter ingen ställa sig i vägen för vår kallelse.

Tidigare bloggat om kvinnoprästmotståndare.

Kyrkans tidning

David Eberhard till Forum Helena/Svenska kyrkan i Skövde

Forum Helena är vår mötesplats för andlighet, samhälle och kultur. Under höstterminen 2010 samlas vi tre kvällar under temat "Trygghet".

Måndagen den 20 september gästas vi av författaren, debattören och psykiatern David Eberhard, föreläser över temat "Tryggare kan ingen vara".

David uppmärksammades stort när han i boken "I trygghetsnarkomanernas land" utmanade vårt överdrivna behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror.

Nu är han tillbaka med "Ingen tar skit i de lättkränktas land" och funderar på varför vi, i världens kanske mest rättvisa land alltmer känner oss förfördelade och kränta. Blir allt tal om trygghet i själva verket en otrygghetsfaktor?

Tid: 18.00 - 20.00
Plats: Kyrkans hus, Kyrkogatan 5, Skövde
Medarrangör: Sensus och S:t Lukasstiftelsen Skaraborg

Välkommen!

Nio procent - och bättre kan vi!

Glada siffror från DN och Synovate - 9 % för Folkpartiet Liberalerna som gör sin bästa notering på fyra år. Tyvärr backar C och SD går fram, men alliansen leder ändå.

Vi kan ännu bättre, eftersom vi har en politik som ger jämställdhet, välfärd och jobb. Vi är viktig del av alliansen, eftersom vår socialliberala inriktning sätter fokus på dem som behöver mest stöd i vårt samhälle. Att ställa krav är att bry sig!


För jämställdheten har vi redan:

•Infört en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.

•Halverat skatten för hushållstjänsten för att underlätta för dubbelarbetande småbarnsföräldrar.

•Inför en ny och skarpare diskrimineringslag.

•Satsat över en miljard kronor för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Hittills har 10 000 poliser fått utbildning och kvinnor har fått rätt till ökat skydd och stöd.

•tagit krafttag mot det våld och förtryck som utövas i hederns hamn genom resurser till skyddade boenden och utbildning av skol- och fritidspersonal.



För jobben har vi redan:

•Sänkt inkomstskatten med drygt 1 500 kronor i månaden för vanliga heltidsarbetande.

•Sänkt bolagsskatten, arbetsgivaravgifterna och en rad andra skatter för mindre företag.

•Halverat arbetsgivaravgifterna för alla ungdomar och infört stora skatterabatter för den som anställer någon som står långt från arbetsmarknaden.

•Minskat regelkrånglet för företagen genom bland annat enklare momsregler och regler för revision.


För välfärden har vi redan:
• Infört valfrihet i primärvården, så att alla kan välja en fast läkarkontakt som vårdar, samordnar och guidar i vården. Alla som uppfyller kvalitetskraven ska kunna starta en ny vårdcentral.

• Gett kommunerna möjlighet att införa valfrihet i äldre- och handikappomsorgen. Många har nappat. Alla som uppfyller kvalitetskraven ska kunna erbjuda hemtjänst eller starta ett äldreboende.

• Infört en kömiljard som har kortat vårdköerna dramatiskt.

• Avskaffat apoteksmonopolet. Nya apotek öppnar i hela landet och det går att köpa Alvedon i mataffären eller på närmaste varuhus.

• Skapat fler platser i äldreboenden genom ett särskilt investeringsstöd.

Rösta för framtiden, rösta med Folkpartiet!

Ny biskop på gång i Linköping

Det ena biskopsvalet följer i det andras spår, just nu. I fredags var det hearing i Linköping med Ingemar Söderström, Karin Burstrand, Martin Modéus, Peter Lundborg och Mikael Mogren.

Om man inte var där, kan man lyssna och titta i efterhand. Gör det, mycket bra tankar av vettig, modern teologi och kyrkosyn. Enjoy!

(Biskopsvalet sker den 23 september 2010.
Eventuell andra valomgång 14 oktober.

Biskopsvigning 6 mars 2011, Uppsala domkyrka.)

Dags att avliva myter om sjukförsäkringen

1. Vad har hänt med sjukförsäkringen under mandatperioden?
Sedan alliansen kom till makten har en rad stora reformer genomförts som lett till en halvering av antalet sjukskrivna, t ex rehabliteringsgaranti, satsning på företagshälsovård och nystartsjobb. Alliansen har också skapat tidsgränser där den som har en viss arbetsförmåga slussas över från sjukförsäkringen till arbete eller Arbetsförmedlingen.

2. Varför har sjukförsäkringen reformerats så mycket?
Därför att försäkringssystemet tidigare varit misskött i många avseenden. Gränsen mellan arbetslöshet och sjukskrivning var diffus. 140 människor om dagen förtidspensionerades och totalt 750 000 personer var sjukskrivna eller hade sjukersättning.

3. Vad har alliansen gjort för att hjälpa människor tillbaka i arbete?
En miljard kronor per år satsas på rehabiliteringsgaranti. En miljard går till att korta köerna i vården vilket förkortar vägen tillbaka till arbete. Landstingen får extra pengar beroende på hur mycket de lyckas minska sjukfrånvaron. Företagshälsovården har fått ökade resurser.

4. Hur fungerar de nya tidsbegränsningarna?
Efter tre månader prövas om det går att komma tillbaka till något annat arbete hos arbetsgivaren. Efter sex månader prövas om det går att komma tillbaka till något anna arbete alls. Efter ett år sjunker ersättningen från 80% till 75%. Efter 2,5 år tar sjukpenningen slut och den sjukskrivne erbjuds ett individuellt anpassat introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen, med i princip samma ersättning som tidigare. Edter tre månader går det att söka sjukpenning igen, men hittills har majoriteten blivit kvar i åtgärder hos Arbetsförmedlingen eller kunnat gå tillbaka i arbete.
Vid varje steg finns en rad olika möjligheter till undantag utifrån särskilt allvarliga sjukdomar.

5. Hur har det gått för dem som nått tidsgränsen?
Mycket bra utifrån förutsättningarna. Tidsgränsen började gälla den 1 jan i år. 14 400 personer som varit sjukskrivna 2,5 år eller mer nådde gränsen. Många hade varit borta länge, 6-7 år. Trots det är det bara 40 % som behövt återgå till sjukförsäkringen. Ca 1800 har fått jobb, resten är arbetssökande eller i olika aktiviteter.

6. Varför bedömer Försäkringskassan en persons rätt till sjukskrivning? Litar man inte på doktorn?
I de flesta fall, då Försäkringskassan säger nej, handlar det om att intyget fyllt i fel. Det handlar om enstaka procent då Försäkringskassam avslår. Att någon har en sjukdom är inte alltid detsamma som att personen måste låta bli att arbeta. Läkare är medicinskt kunniga, men har ingen utbildning generellt för att bedöma arbetsförmåga.

7. Det finns uppgifter om att människor begått självmord när sjukförsäkringen upphör. Då måste väl systemet vara för hårt?
Oavsett system finns människor som mår dåligt och några väljer att begå självmord. Det är svårt att avgöra om det är systemet eller den bakomliggande sjukdomen som är det avgörande. Men vi vet att förtidspensionering, som ju ofta blev effekten av det gamla systemet och som oppositionen vill gå tillbaks till, leder till sju gånger större risk för självmord.

8. Tycker Folkpartiet att det nya systemet är bra?
I huvudsak, ja. Det kommer dock alltid finnas detaljer som måste omprövas. I den mån grupper hamnar mellan stolarna ska det förstås ordnas. Övergången mellan sjukförsäkring och Arbetsförmedlingens introduktion skulle kunna vara smidigare. På sikt vill vi också höja taket i sjukförsäkringen.
/Erik Ullenhag, partisekreterare Folkpartiet liberalerna.

Läs också Farouk Medinas inlägg på Brännpunkt:

"Denna bortre gräns i sjukförsäkringen ska ses som en möjlighet. Ingen blir utförsäkrad i välfärdsstaten Sverige. Nuvarande sjukförsäkring öppnar en bro till arbetsmarknaden, så att alla som har möjlighet/förutsättningar och motivation kan återgå till eget arbete och egen försörjning efter en långtidssjukskrivning. Och jag gör alltid en individuell bedömning i varje enskilt ärende, oavsett var i rehabiliteringskedjans fasta tidsgränser individen befinner sig i. "

Jörg Teichert och SVT:s objektivitet

Under partiledarutfrågningen i SVT igår blev Fredrik Reinfeldt pressad om fallet Jörg Teichert, överläkaren som efter en stroke blev rehabiliterad till 75% arbetsduglighet och av Försäkringskassan erbjöds jobb på Samhall.

Statsministern kan naturligtvis inte kommentera enskilda fall. Men det här fallet visar tydligt hur Försäkringskassans regler motverkar arbetslinjen: en överläkare med 30 års erfarenhet plus personlig erfarenhet av stroke är naturligtvis en oerhört tillgång för strokepatienter i Norra Dalarna, där han nu deltidsarbetar.

Och bättre 75% i det arbete han är utbildad för och 25% sjukersättning, än 100% på Samhall. Det är en rimlighet. Men än vet man inte om hans skada är kronisk eller ej, och tidsbestämd förtidspension är ju avskaffad. Bäst är alltså att vänta och se vad som händer.

Det som denna morgon upprör ledarrredaktioner och bloggare är att SVT verkar ha känt till socialdemokraternas valstrategi i förväg, då de nu går ut med ett pressmeddelande om att tillskapa en Lex Jörg.

Enligt SVT:s Mats Knutsson hade de frågat Jörg Teichert om hans partisympatier:





men SVT kan känna sig lurade på den saken. Vill man säkerställa kvalitet och objektivitet, bör man hålla utkik efter fallgropar som dessa, och ge Anna Hedenmo en kurs i just journalistisk objektivitet.

(Skärmdumpen från twitter är Thomas Böhlmarks.)

Mark Klamberg
Mina Moderata Karameller
Aftonbladet

Hitler reagerar på SD:s valfilm - politisk allvarlig satir

En fråga om jämställdhet

De rödgröna hoppas på barnfamiljerna när de nu försöker slutspurta inför målgången den 19 september. Receptet är sänkt maxtaxa i barnomsorgen, vilket ger ca 600 kronor lägre barnomsorgsavgift för den som betalar fullt idag.

Frågan är ju om det här har med jämställdhet att göra, vilket de rödgröna låter påskina. Jag tror inte det. Talar man jämställdhet - vilket i grund och botten innebär bättre ekonomiska villkor för främst kvinnor - är det viktigare att prioritera frågan om hur föräldraledigheten delas.

Trots utfästelser om kvoterad föräldraledighet väljer Mona Sahlin att inte lägga fram ett sånt förslag. Det är inte konstigt att hon väljer det, eftersom det inte är särskilt populärt. Familjerna vill bestämma själva, sägs det, och läser man statistiken så vill de flesta att mammorna är hemma huvuddelen av tiden, medan papporna tar ut sin folkpartimärkta pappamånad gärna i anslutning till semestern eller något idrottsevenemang.

Hur uttaget av föräldradagar ser ut i regnbågsfamiljer har jag inte sett någon statistik på, men det vore intressant om det är så att man ser en skillnad på uttaget beroende på inkomst.

Jag tror att ambitionen hos många föräldrar är att dela ungefär lika. Jag tror att män vill ta hand om sina barn. Den biologiskt nedärvda skyddsinstinkten hos män handlar idag inte om att bevaka sin familj med pilbåge och kniv utan om rent vardagliga saker som tömma tvättmaskinen, ta med barnen till lekplatsen och hålla reda på deras bvc-tider.

Men plånboksfrågor är viktiga och därför har alliansen infört den ekonomiska moroten jämställdhetsbonus, som ska förbättras så att bonusen utbetalas under ledigheten när pengarna som mest behövs, och inte ett år senare då båda kanske är tillbaka i jobb.

Men nu väljer Mona Sahlin att inte ta striden med kvotering, utan ger avgiftslättnad för medel- och höginkomsttagare som har barn på förskolan.

Jag tror att det är fel väg att gå.


Det här har Folkpartiet redan gjort för jämställdheten:

•Infört en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.

•Halverat skatten för hushållstjänsten för att underlätta för dubbelarbetande småbarnsföräldrar.

•Inför en ny och skarpare diskrimineringslag.

•Satsat över en miljard kronor för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Hittills har 10 000 poliser fått utbildning och kvinnor har fått rätt till ökat skydd och stöd.

•tagit krafttag mot det våld och förtryck som utövas i hederns hamn genom resurser till skyddade boenden och utbildning av skol- och fritidspersonal.



SvD: Slaget om jämställdheten


Tidigare bloggat om jämställdhet och föräldraförsäkring i urval:

Om VAB och män
Viktiga inspel om livet som småbarnsfamilj
Livsfarliga män
Barnvagnsmålvakt?

Uppdatering 3/): Föreningen PIFF s(Pappor för individuell föräldraförsäkring) skriver bra på Brännpunkt.

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...