Biskop Martin Lind och förbundsordförande Sören Juvas i SvD.
"I grunden handlar äktenskapet om två vuxna individers vilja att leva i ett livslångt förbund, byggt på ömsesidig kärlek och gemensamt ansvar.
I äktenskapet ligger också ett moment av offentlighet. Personerna uttalar för varandra sin kärlek i vittnens närvaro och samhället accepterar och bekräftar.
Detta är själva grunden för äktenskapet och just i detta menar vi att samkönade och olikkönade par liknar varandra. Därför är vi idag överens om att gemensamt ta ställning för en könsneutral äktenskapslagstiftning."
Svar från biskopar Stiglund, Persenius och Hagberg.
Andra bloggar om: vigselrätt, Könsneutralt äktenskap,Svenska kyrkan
Tidigare bloggat om vigsel.
Kyrkomöte dag 4
Så är utskottsarbetet färdigt för denna gång. Samtliga motioner till Tillsyns- och uppdragsutskottet avslogs, några dock med positiva skrivningar. Tjänstbostadstvånget kommer inte att slopas, främst med anledning av att inte skattestöka till det för de församlingar som ser tjänstebostaden som en viktig faktor pastoralt men även rekryteringsmässigt. Och det gäller såväl innerstadsförsamlingar som landsbygdsdito. Dessutom är det ju så att det är församlingarna som ska avgöra.
Diakonerna brukar motioneras om, så även i år. En fiskmotion handlade om att stärka det karitativa innehållet i diakonatet. Detta avslogs, då utskottet menade att det är en fråga för församlingarna att avgöra hur diakonen skall arbeta.
I EFU-utredningen (En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation) som går på remiss i oktober föreslås att diakonerna får två inriktningar: dels en karitativ och dels en pedagogisk.
Den andra diakonmotionen handlade om att det ska fastställas i kyrkoordningen att minst en diakon ska finnas i varje församling. Ganska orimligt, för även om detta samordnas i pastoraten så finns det inte så många diakoner. Också här skulle ett bifall till motionen innebära en inskränkning av det lokala självstyret.
Det blir heller ingen utredning om överklagandenämndens ställning och eventuella sanktioner i kyrkoordningen. Utskottet menade att de flesta beslut trots allt följs, och att Svenska kyrkan är en frivillig sammanslutning. Men jag tycker mig ändå generellt ana en kritik mot domkapitlens tillsynsfunktion. De kan vara intensivare och tuffare gentemot församlingar och tjänsteinnehavare.
Hur blir det med dom 200 miljonerna? Budgetutskottet vill följa kyrkostyrelsens förslag och skicka till församlingarna direkt, men Ekonomi och egendomsutskottet föredrar stiften. Resonemang om det ena eller andra skrev jag igår.
Mer kyrkomötesblogg hos Maria, Per och Marta.
Kyrkans tidning om seminariet igår.
Andra bloggar om:Svenska kyrkan
intressant
Diakonerna brukar motioneras om, så även i år. En fiskmotion handlade om att stärka det karitativa innehållet i diakonatet. Detta avslogs, då utskottet menade att det är en fråga för församlingarna att avgöra hur diakonen skall arbeta.
I EFU-utredningen (En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation) som går på remiss i oktober föreslås att diakonerna får två inriktningar: dels en karitativ och dels en pedagogisk.
Den andra diakonmotionen handlade om att det ska fastställas i kyrkoordningen att minst en diakon ska finnas i varje församling. Ganska orimligt, för även om detta samordnas i pastoraten så finns det inte så många diakoner. Också här skulle ett bifall till motionen innebära en inskränkning av det lokala självstyret.
Det blir heller ingen utredning om överklagandenämndens ställning och eventuella sanktioner i kyrkoordningen. Utskottet menade att de flesta beslut trots allt följs, och att Svenska kyrkan är en frivillig sammanslutning. Men jag tycker mig ändå generellt ana en kritik mot domkapitlens tillsynsfunktion. De kan vara intensivare och tuffare gentemot församlingar och tjänsteinnehavare.
Hur blir det med dom 200 miljonerna? Budgetutskottet vill följa kyrkostyrelsens förslag och skicka till församlingarna direkt, men Ekonomi och egendomsutskottet föredrar stiften. Resonemang om det ena eller andra skrev jag igår.
Mer kyrkomötesblogg hos Maria, Per och Marta.
Kyrkans tidning om seminariet igår.
Andra bloggar om:Svenska kyrkan
intressant
Kyrkomöte dag 3
Mera gruppmöte. Mera utskottsarbete. Seminarium om strukturfrågor på lokal nivå - med mycket uppfriskande resonemang av stiftskanslichefen Torgny Werger från Lund. Kan man börja tänka sig Svenska kyrkan i form av en koncern? Och vad händer om man gör större enheter? Kan de som nu är förtroendevalda få lägga kraft och tid på annat än kyrkorådssammanträdande?
Jodå. Och varunamnet Svenska kyrkan är starkt. Men vad betyder egentligen "församling"? Är det verkligen bara och endast den enhet där det firas gudstjänst en gång i veckan osv osv? Är samfälligheter av ondo, där det uppstår gränssättningsproblem mellan samfällighetsnivå och församlingsnivå? Om samfälligheten endast är en administrativ enhet utan teologisk motivering, varför då inte lägga administration, förvaltning och arbetsgivaransvar på en ännu högre nivå, så att lokala nivån jobbar med församlingens grundläggande uppgift? Som alltså inte är asfaltering av gräsytor, byte av stuprännor eller liknande.
Och hur kommunicerar vi mellanstationen stift? De flesta vet nog att det finns biskopar, men vad gör dom? Och vad beslutar stiftsfullmäktige om?
Bara några ord om församlingsbidraget. Börsen går bra, vilket ledde till att det förra året delades 200 miljoner (överskott från nationell nivå) ut till församlingarna. Gott så - en slags återbäring eftersom man kan säga att församlingsmedlemmarna betalat in mer än vad som behövts. Kyrkomötet beslutade att dela ut till stiften för vidare befordran. Resonemanget var att stiften skulle veta vart pengarna behövdes. Att församlingar skulle vara kreativa och skicka in ansökningar till projekt.
Nu ligger förslaget att årets pengar åter ska till stiften. Men på vissa håll har det fungerat som tänkt. Till exempel Skara stift - där pengarna delats ut efter huvud med tydlig deklaration - barn och ungdomsarbete! I något stift däremot har anställt miljökonsult och något stift har behållit en del av pengarna. Men att låta pengarna gå direkt till församlingarna ger heller ingen garanti, eftersom något kyrkoråd helt enkelt åkt till Jerusalem för pengarna.
Spännande.
Andra bloggar om:Svenska kyrkan
Jodå. Och varunamnet Svenska kyrkan är starkt. Men vad betyder egentligen "församling"? Är det verkligen bara och endast den enhet där det firas gudstjänst en gång i veckan osv osv? Är samfälligheter av ondo, där det uppstår gränssättningsproblem mellan samfällighetsnivå och församlingsnivå? Om samfälligheten endast är en administrativ enhet utan teologisk motivering, varför då inte lägga administration, förvaltning och arbetsgivaransvar på en ännu högre nivå, så att lokala nivån jobbar med församlingens grundläggande uppgift? Som alltså inte är asfaltering av gräsytor, byte av stuprännor eller liknande.
Och hur kommunicerar vi mellanstationen stift? De flesta vet nog att det finns biskopar, men vad gör dom? Och vad beslutar stiftsfullmäktige om?
Bara några ord om församlingsbidraget. Börsen går bra, vilket ledde till att det förra året delades 200 miljoner (överskott från nationell nivå) ut till församlingarna. Gott så - en slags återbäring eftersom man kan säga att församlingsmedlemmarna betalat in mer än vad som behövts. Kyrkomötet beslutade att dela ut till stiften för vidare befordran. Resonemanget var att stiften skulle veta vart pengarna behövdes. Att församlingar skulle vara kreativa och skicka in ansökningar till projekt.
Nu ligger förslaget att årets pengar åter ska till stiften. Men på vissa håll har det fungerat som tänkt. Till exempel Skara stift - där pengarna delats ut efter huvud med tydlig deklaration - barn och ungdomsarbete! I något stift däremot har anställt miljökonsult och något stift har behållit en del av pengarna. Men att låta pengarna gå direkt till församlingarna ger heller ingen garanti, eftersom något kyrkoråd helt enkelt åkt till Jerusalem för pengarna.
Spännande.
Andra bloggar om:Svenska kyrkan
Kyrkomöte dag 2
En hel del intressant. Tills betänkandena är påskrivna och klara ska jag väl inte föregå...men allt talar för att min motion om utvidgat clearingsystem kommer att bifallas. Det är naturligtvis glädjande.
Dagens begrepp är "vilja till samverkan".
Ikväll gruppmiddagar och innan dess faktiskt en stunds ledighet.
Dagens begrepp är "vilja till samverkan".
Ikväll gruppmiddagar och innan dess faktiskt en stunds ledighet.
Kyrkomöte dag 1
Lång dag som började med gruppmöten. Vi gick igenom alla motioner och var rätt överens i vår nomineringsgrupp. Högtidlig mässa och öppnande med bland andra irakiska präster. Det var inte utan att man fick associationer till "män med lustiga hattar". Men ett riktigt rörande tal hölls av ärkebiskopen som möttes av stående ovationer. Ärkebiskopen av Sverige höll också tal och betonade vikten av delaktighet.
Vidare med utskottsarbete som för tillsyns- och uppdragsdito inleddes med en lång diskussion om tjänstebostadstvånget. Intressant att höra skilda vittnesbörd från stad och land. Vi ersättare sitter längst ner vid bordet, vilket gör att det är svårt att höra vem som säger vad. Så i morgon provar vi med att jag sitter bakom vår ordinarie.
Annars märks spänningen mellan nivåerna (församling-stift-nationell nivå). Vad hör vart och varför?
(I övrigt fungerar inte min kyrknätetmail - så hav tålamod ni som mailar till den, och välj heller gmail-alternativet som aldrig krånglar. karinlangstromvinge at gmail punkt com.)
Hos Helle finns länk till vigseldebatten mellan Martin Lind och Erna Arnhag, samt Lind och Persenius.
Vidare med utskottsarbete som för tillsyns- och uppdragsdito inleddes med en lång diskussion om tjänstebostadstvånget. Intressant att höra skilda vittnesbörd från stad och land. Vi ersättare sitter längst ner vid bordet, vilket gör att det är svårt att höra vem som säger vad. Så i morgon provar vi med att jag sitter bakom vår ordinarie.
Annars märks spänningen mellan nivåerna (församling-stift-nationell nivå). Vad hör vart och varför?
(I övrigt fungerar inte min kyrknätetmail - så hav tålamod ni som mailar till den, och välj heller gmail-alternativet som aldrig krånglar. karinlangstromvinge at gmail punkt com.)
Hos Helle finns länk till vigseldebatten mellan Martin Lind och Erna Arnhag, samt Lind och Persenius.
Snart dags för kyrkomöte
..och om några timmar är jag på väg till Uppsala (staden om vilken jag skrev på facebook är en slags filial till Lund).
Alla pratar om vigselrätten. Valfrågorna kommer upp och andra spännande motioner, inte minst från nomineringsgruppen FiSK. Denna vecka innebär högtidligt öppnande (med bland andra kungaparet), inledningsmässa under ledning av ÄB Wejryd och arbete i utskotten.
Samt en massa trevligt mingel i trapphallen, förstås.
Alla pratar om vigselrätten. Valfrågorna kommer upp och andra spännande motioner, inte minst från nomineringsgruppen FiSK. Denna vecka innebär högtidligt öppnande (med bland andra kungaparet), inledningsmässa under ledning av ÄB Wejryd och arbete i utskotten.
Samt en massa trevligt mingel i trapphallen, förstås.
Per och journalisten
Vad bra att våga säga precis vad man tycker. Och Metro trycker det också, hahahaha.
Om vigselrätten
Röster höjs nu för att Svenska kyrkan bör lämna ifrån sig vigselrätten. Dessa röster hördes inte i lika hög utsträckning före Hans Regners äktenskapsutredning 2007:17. Spännande.
På bloggen kristen.nu framförs fem skäl till att Svenska kyrkan ska säga nej till äktenskapsrätten, och jag tar mig friheten att kommentera dem:
1. Kyrkan hamnar inte i det dilemmat att teologi skrivs av “icektroende”.
Karin: Medlemmarna i teologisk kommittén, läronämnden och biskopsmötet är med all säkerhet troende. Också de allra flesta i kyrkomötet. I vilket fall kan inte bloggen kristen.nu avgöra vilka som är troende eller inte.
2. Civiläktenskap är inget ovanligt och finns i flera europeiska länder.
Karin: Det är inget skäl till att vi i Sverige ska överge en tradition tillika kyrklig handling som är djupt förankrad hos svenska folket. Vad är det för fel med att människor inför Gud vill lova varandra kärlek och trohet?
3. De som vill ha en kyrklig vigsel i kyrkan kan ha det ändå.
Karin: Nej. Man kan endast gifta sig en gång, om man inte vill skilja sig däremellan. Och har kyrkan ingen vigselrätt kan man inte ha någon vigsel.
4. Man behåller sin syn på äktenskapet inom respektive trosinriktning.
Karin: Det är inte så enkelt. Inom den evangelisk-lutherska trosinrikningen, för att ta ett exempel, finns flera syner på äktenskapet.
5. I det svenska samhället är det redan så att det är skillnad mellan juridisk och kyrklig vigsel. En borgerlig vigsel är juridisk men icke kyrklig. En kyrklig är både och. Det är konsekvent att låta kyrkan avstå från vigselrätt om den teologiska definitionen är viktig.
Karin: Det enda som idag skiljer är ordningen för ingåendet. Att den borgerliga vigseln inte är kyrklig är inget kyrkorättsligt problem, eftersom vi inte ger extra fördelar eller extra behörighet till något genom att ha gift sig i kyrkan. Ja, den teologiska definitionen är viktig - därför bör vi ha kvar vigselrätten i Svenska kyrkan.
Dessutom är det så att vi inte, genom ett enkelt beslut i kyrkomötet, kan besluta att tacka nej till vigselrätten. Det kräver att riksdagen ändrar sig, eftersom det idag står i lagen att vigsel kan ske inom Svenska kyrkan.
Att särskilja partnerskap och äktenskap är att göra skillnad på folk och folk. Vi skulle ju vara lika inför lagen, var det tänkt. Alla lika värda, alla familjer lika värda. Ännu knepigare blir det när man hävdar att "det inte gör något att det heter olika, eftersom de båda lagarna har samma rättsverkan".
Ja, då finns det ännu mindre anledning att särskilja begreppen. Ett a-lag för heteros, ett b-lag för homos. Ungefär som att det vid tiden för införandet av prästvigda kvinnor i kyrkan fanns de som tyckte att dessa damer borde kallas altartjänare istället för präster. Länge har språkbruket varit särskiljande: präster och så kvinnliga präster. Nu vill vi kalla oss prästvigda kvinnor. Men det var en parentes.
Märkligt är också att somliga som tidigare varit emot partnerskapslagstiftningen nu värnar den alldeles kolossalt.
Min åsikt är klar. Vi kommer att få ett äktenskap. Och ska vi hela vigselrätten därför att några präster får det besvärligt? Det finns inga hållbara teologiska argument mot en könsneutral äktenskapsbalk. Om äktenskapets mening är ett livslångt förbund av kärlek och trohet, finns det ingen anledning att utestänga samkönade relationer från äktenskapsbalken. Och det finns heller inga skäl att återgå till att låta vokabulären styra i kyrkan.
Utredningen är nu på remiss. Svenska kyrkan är en remissinstans. Uppsala stift har svarat och tackat nej (Ragnar Persenius röst vägde över), Linköping däremot med Martin Lind i spetsen har sagt ja.
Andra bloggar om: vigselrätt, könsneutralt äktenskap, Svenska kyrkan
intressant
På bloggen kristen.nu framförs fem skäl till att Svenska kyrkan ska säga nej till äktenskapsrätten, och jag tar mig friheten att kommentera dem:
1. Kyrkan hamnar inte i det dilemmat att teologi skrivs av “icektroende”.
Karin: Medlemmarna i teologisk kommittén, läronämnden och biskopsmötet är med all säkerhet troende. Också de allra flesta i kyrkomötet. I vilket fall kan inte bloggen kristen.nu avgöra vilka som är troende eller inte.
2. Civiläktenskap är inget ovanligt och finns i flera europeiska länder.
Karin: Det är inget skäl till att vi i Sverige ska överge en tradition tillika kyrklig handling som är djupt förankrad hos svenska folket. Vad är det för fel med att människor inför Gud vill lova varandra kärlek och trohet?
3. De som vill ha en kyrklig vigsel i kyrkan kan ha det ändå.
Karin: Nej. Man kan endast gifta sig en gång, om man inte vill skilja sig däremellan. Och har kyrkan ingen vigselrätt kan man inte ha någon vigsel.
4. Man behåller sin syn på äktenskapet inom respektive trosinriktning.
Karin: Det är inte så enkelt. Inom den evangelisk-lutherska trosinrikningen, för att ta ett exempel, finns flera syner på äktenskapet.
5. I det svenska samhället är det redan så att det är skillnad mellan juridisk och kyrklig vigsel. En borgerlig vigsel är juridisk men icke kyrklig. En kyrklig är både och. Det är konsekvent att låta kyrkan avstå från vigselrätt om den teologiska definitionen är viktig.
Karin: Det enda som idag skiljer är ordningen för ingåendet. Att den borgerliga vigseln inte är kyrklig är inget kyrkorättsligt problem, eftersom vi inte ger extra fördelar eller extra behörighet till något genom att ha gift sig i kyrkan. Ja, den teologiska definitionen är viktig - därför bör vi ha kvar vigselrätten i Svenska kyrkan.
Dessutom är det så att vi inte, genom ett enkelt beslut i kyrkomötet, kan besluta att tacka nej till vigselrätten. Det kräver att riksdagen ändrar sig, eftersom det idag står i lagen att vigsel kan ske inom Svenska kyrkan.
Att särskilja partnerskap och äktenskap är att göra skillnad på folk och folk. Vi skulle ju vara lika inför lagen, var det tänkt. Alla lika värda, alla familjer lika värda. Ännu knepigare blir det när man hävdar att "det inte gör något att det heter olika, eftersom de båda lagarna har samma rättsverkan".
Ja, då finns det ännu mindre anledning att särskilja begreppen. Ett a-lag för heteros, ett b-lag för homos. Ungefär som att det vid tiden för införandet av prästvigda kvinnor i kyrkan fanns de som tyckte att dessa damer borde kallas altartjänare istället för präster. Länge har språkbruket varit särskiljande: präster och så kvinnliga präster. Nu vill vi kalla oss prästvigda kvinnor. Men det var en parentes.
Märkligt är också att somliga som tidigare varit emot partnerskapslagstiftningen nu värnar den alldeles kolossalt.
Min åsikt är klar. Vi kommer att få ett äktenskap. Och ska vi hela vigselrätten därför att några präster får det besvärligt? Det finns inga hållbara teologiska argument mot en könsneutral äktenskapsbalk. Om äktenskapets mening är ett livslångt förbund av kärlek och trohet, finns det ingen anledning att utestänga samkönade relationer från äktenskapsbalken. Och det finns heller inga skäl att återgå till att låta vokabulären styra i kyrkan.
Utredningen är nu på remiss. Svenska kyrkan är en remissinstans. Uppsala stift har svarat och tackat nej (Ragnar Persenius röst vägde över), Linköping däremot med Martin Lind i spetsen har sagt ja.
Andra bloggar om: vigselrätt, könsneutralt äktenskap, Svenska kyrkan
intressant
Vardagsbetraktelse: en annan fastighetsskatt
Det pratas mycket om fastighetsskatten dom här dagarna. Om den ska finnas eller inte, hur hög eller låg den ska vara.
Jag vill fokusera på en annan fastighetsskatt. Den vi sitter i just nu – S:t Markus kyrka. I denna fastighet - och i alla andra kyrkor – förvaltar vi en skatt, den som kallas evangelium.
Evangelium säger att det finns en Gud som bryr sig. En Gud som kommit till jorden i Kristus och vet precis hur vi kan ha det.
Evangelieskatten säger oss att tillvaron ytterst vilar i en god Guds händer.
Att vi människor är lika mycket värda, att vårt värde inte sitter i hur smarta, snygga eller effektiva vi är, utan i att vi är skapade i Guds kärlek och den ska aldrig lämna oss.
Skatten som vi förvaltar är att vägen till Gud, vägen med Gud är öppen. Det finns inga hinder. Inga blanketter att fylla i, inga behörighetskrav att uppfylla, och absolut inga karensdagar. Om du vill, vill Gud möta dig nu. Inte imorgon eller vid halvårsskiftet 2008.
Lyssna till ditt hjärta, lyssna till orden, sångerna och musiken. Njut av skapelsens skönhet, pratstunder och ensamma stunder, upplev smaker och färger. Allt tillhör Gud, och varför skulle inte Gud använda sig av allt skapat?
Jo, den här fastighetsskatten är obegränsad och icke förhandlingsbar. Vi behöver inte ens leta efter den.
Jesus säger:
Evige Gud, du livets Herre,
tack för vardagens enkla ting:
för brödet, för jorden, för vinden, för vattnet,
för de enkla människorna, dem som speglar ljuset,
för musiken och tystnaden,
för rytmen och vilan.
Tack för friden som kommer från dig,
tack för att du är oss helt nära
i din son Jesus Kristus.
Amen.
Jag vill fokusera på en annan fastighetsskatt. Den vi sitter i just nu – S:t Markus kyrka. I denna fastighet - och i alla andra kyrkor – förvaltar vi en skatt, den som kallas evangelium.
Evangelium säger att det finns en Gud som bryr sig. En Gud som kommit till jorden i Kristus och vet precis hur vi kan ha det.
Evangelieskatten säger oss att tillvaron ytterst vilar i en god Guds händer.
Att vi människor är lika mycket värda, att vårt värde inte sitter i hur smarta, snygga eller effektiva vi är, utan i att vi är skapade i Guds kärlek och den ska aldrig lämna oss.
Skatten som vi förvaltar är att vägen till Gud, vägen med Gud är öppen. Det finns inga hinder. Inga blanketter att fylla i, inga behörighetskrav att uppfylla, och absolut inga karensdagar. Om du vill, vill Gud möta dig nu. Inte imorgon eller vid halvårsskiftet 2008.
Lyssna till ditt hjärta, lyssna till orden, sångerna och musiken. Njut av skapelsens skönhet, pratstunder och ensamma stunder, upplev smaker och färger. Allt tillhör Gud, och varför skulle inte Gud använda sig av allt skapat?
Jo, den här fastighetsskatten är obegränsad och icke förhandlingsbar. Vi behöver inte ens leta efter den.
Jesus säger:
”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila. TaVi ber:
på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni
finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt. ”
Evige Gud, du livets Herre,
tack för vardagens enkla ting:
för brödet, för jorden, för vinden, för vattnet,
för de enkla människorna, dem som speglar ljuset,
för musiken och tystnaden,
för rytmen och vilan.
Tack för friden som kommer från dig,
tack för att du är oss helt nära
i din son Jesus Kristus.
Amen.
Nödvändig måhända
... är regeringens tanke att införa intyg för ersättning för vab. Syftet är att rätt bidrag ska gå till rätt person. Men jag tror - utan att veta - att det största fusket är att folk som egentligen är sjuka "vabbar" istället - för att slippa karensdag.
Så om förskolorna ska intyga något, så är det väl om barnen verkar sjuka eller inte, men å andra sidan kan personalen inte hålla på och kontrollera varför barnen inte är på dagis.
Själv brukar jag aldrig komma ihåg att fylla i vab-lappen, men å andra sidan får jag alltid lite arbete gjort ändå de få dagar jag behöver vabba.
DN rapporterade.
Men nog är det tragiskt ändå - att vi inte litar på varandra.
Så om förskolorna ska intyga något, så är det väl om barnen verkar sjuka eller inte, men å andra sidan kan personalen inte hålla på och kontrollera varför barnen inte är på dagis.
Själv brukar jag aldrig komma ihåg att fylla i vab-lappen, men å andra sidan får jag alltid lite arbete gjort ändå de få dagar jag behöver vabba.
DN rapporterade.
Men nog är det tragiskt ändå - att vi inte litar på varandra.
Mera muskler önskvärt
Idag skriver Kyrkans tidning om prästen Harriet Pekkari som blivit uppsagd från sin komministertjänst i Gällivare. Domkapitlet i Luleå har nu upphävt pastoratsnämndens beslut eftersom det inte hade fattats i rätt ordning. Pastoratsnämnden inväntade inte domkapitlets befogenhetsprövning, som är en sorts garant för att församlingen inte ska kunna avskeda präster hur som helst; till exempel på grund av att de är kvinnor.
Men tro nu inte att Harriet automatiskt får tillbaka sin tjänst. Nej, domkapitlets beslut är nämligen inte tvingande. Nu vet vi inte hur ärendet löper vidare, men återigen alltså ett exempel på hur församlingar kan strunta i beslut som tas på högre nivå utan att något händer.
Mer muskler åt överklagandenämnden, och införande av sanktioner i kyrkoordningen är ämnen som tas upp i årets kyrkomöte.
Överklagandenämndens ställning
Eventuella sanktioner i kyrkoordningen
Men tro nu inte att Harriet automatiskt får tillbaka sin tjänst. Nej, domkapitlets beslut är nämligen inte tvingande. Nu vet vi inte hur ärendet löper vidare, men återigen alltså ett exempel på hur församlingar kan strunta i beslut som tas på högre nivå utan att något händer.
Mer muskler åt överklagandenämnden, och införande av sanktioner i kyrkoordningen är ämnen som tas upp i årets kyrkomöte.
Överklagandenämndens ställning
Eventuella sanktioner i kyrkoordningen
Bilder från Skagen
På väg till Skagen. Ljuset, sanden, vidderna!
Ute på Grenen där två hav möts. Extra allt den här gången.
Skagens kyrka, uppförd 1841 i den karaktäristiska gula färgen.
Niels Helledies krucifix från 1994. Tycker om ansiktsuttrycket!
Koret i Skagens kyrka med predikstolen innanför altarringen. Dopfunten i centrum, precis som det bör vara.
"Det finns dagar då det är lite av en upplevelse att vara i kyrkan"
När mycket negativt skrivs och tänks om kyrkan blir jag glad av att läsa den här artikeln om glädjen över en nyrenoverad hemkyrka.
Jämställd - helt enkelt att vara hel
Förskolan Tittmyran utanför Gävle har jobbat med jämställdhet i tio år. Till sin hjälp har dom en kamera som riggas, så att personalen får se hur de själva och barnen hanterar olika situationer. Bland annat uppmärksammades ljudet "öh", som pojkarna använde vid matbordet för att signalera till flickorna att de ville ha mjölk, potatis eller mer köttbullar. Pojkarna fick mer utrymme än flickorna - för att de skulle hålla sig lugna vid till exempel matbordet.
För att kunna förändra något måste man först vara medveten, och numera jobbar personalen på ett helt annat sätt. Men fördomarna är många. En del föräldrar tror att deras barn blir homosexuella om genuspedagogik bedrivs i förskolan.
Genuspedagogik kan ske hemma också. Vi måste bli bra på att spåra dold patriarkatagenda, men också uppmärksamma när tvärtom sker. En mycket bra barnserie är till exempel Byggare Bob, där chefen på bygget faktiskt heter Wilma. Men tänk vad vågat om Byggare Bob skulle börja dejta Meckar-Micke!
För att kunna förändra något måste man först vara medveten, och numera jobbar personalen på ett helt annat sätt. Men fördomarna är många. En del föräldrar tror att deras barn blir homosexuella om genuspedagogik bedrivs i förskolan.
–Många tror att det handlar om att göra om flickorna till pojkar och tvärtom. Men poängen är inte att byta utan att bredda könsrollerna. Det viktiga är att barnen inte begränsas på grund av sitt kön utan får möjlighet att utveckla alla de färdigheter som krävs för att man ska kunna bli en komplett människa, säger Kajsa Wahlström till SvD
Genuspedagogik kan ske hemma också. Vi måste bli bra på att spåra dold patriarkatagenda, men också uppmärksamma när tvärtom sker. En mycket bra barnserie är till exempel Byggare Bob, där chefen på bygget faktiskt heter Wilma. Men tänk vad vågat om Byggare Bob skulle börja dejta Meckar-Micke!
Sveriges Kristna Råd tar ton i flyktingfrågor
Dags för opinionsbildning, tycker ärkebiskop och SKR-ordförande Anders Wejryd. Kyrkan bedriver mycket verkstad när det kommer till flyktingfrågor, men nu blir det snack också. Nu finns dokumentet Detta vill vi - kyrkorna och migrationsfrågorna utlagda som pdf. Ett kort utdrag:
Bland de krav som SKR ställer finns bland annat
- Stopp för utvisningar till Afghanistan av asylsökande.
- Slut på den hårda prövningen för irakier som söker asyl i Sverige.
- Det ska vara lagligt att resa in i Sverige och övriga EU och söka asyl, för att inte människor ska tvingas ta livsfarliga risker.
- Man ska aldrig avvisas till första asylland om man inte i det landet garanteras rätt till asylprövning.
- Hiv-sjuka som inte kan vårdas i hemlandet ska få stanna i Sverige.
- Sverige bör ratificera FN:s konvention för migrantarbetare och deras familjer.
- Den som vistas i Sverige utan legal status ska få sjukvård.
- Barn utan uppehållstillstånd ska få gå i skola.
- Barn ska aldrig använda som tolkar för sina föräldrar.
- Människor som söker asyl på grund av politiska eller religiös åskådning, eller för att de riskerar förföljelse för sexuell läggning ska inte utvisas med den indirekta uppmaningen att hålla tyst om sin läggning eller sina åsikter.
Kort sagt: Äntligen!
Läs mer hos Dagen.se
Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus själv upplevde flyktingens öde som barn och växte upp i ett ockuperat land, med ett främmande språk och en främmande kultur. Jesus visar genom sina ord och handlingar ett kärlekens exempel; att älska sin nästa och att särskilt se till de fattiga, de maktlösa och de diskriminerade. I Nya testamentet formuleras den radikala jämlikhetstanken att "Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, men eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus."(Gal 3:28). Att välkomna främlingen in i gemenskapen är en handling som i den kristna tron bär ett välsignelselöfte. "Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det" (Heb 13:2).
Bland de krav som SKR ställer finns bland annat
- Stopp för utvisningar till Afghanistan av asylsökande.
- Slut på den hårda prövningen för irakier som söker asyl i Sverige.
- Det ska vara lagligt att resa in i Sverige och övriga EU och söka asyl, för att inte människor ska tvingas ta livsfarliga risker.
- Man ska aldrig avvisas till första asylland om man inte i det landet garanteras rätt till asylprövning.
- Hiv-sjuka som inte kan vårdas i hemlandet ska få stanna i Sverige.
- Sverige bör ratificera FN:s konvention för migrantarbetare och deras familjer.
- Den som vistas i Sverige utan legal status ska få sjukvård.
- Barn utan uppehållstillstånd ska få gå i skola.
- Barn ska aldrig använda som tolkar för sina föräldrar.
- Människor som söker asyl på grund av politiska eller religiös åskådning, eller för att de riskerar förföljelse för sexuell läggning ska inte utvisas med den indirekta uppmaningen att hålla tyst om sin läggning eller sina åsikter.
Kort sagt: Äntligen!
Läs mer hos Dagen.se
Mer om kaftaner
Signaturen anonym har lämnat följande kommentar till inlägget Vem vill vara kvinnoprästmotståndare där vi hamnade i en diskussion om kaftaner:
Karin svarar: Hej anonym! Jag hoppas att du inte väljer stift efter hur billig kaftan du lyckas skaffa dig till prästvigningen, utan att du funderar över vilket stift du har anknytning till, vilket stift du vill ge (åtminstone) ditt första år som präst, vilket stift du känner teologisk och andlig kulturell samhörighet med. Lycka till!
Uppdatering: Prästkandidaten tänker mer om kaftaner.
"Innan jag slänger in min ansökan; är det nån som vet vilka stift som subventionerar kaftan till prästvigning och i vilka man får pröjsa hela kittet själv?"
Karin svarar: Hej anonym! Jag hoppas att du inte väljer stift efter hur billig kaftan du lyckas skaffa dig till prästvigningen, utan att du funderar över vilket stift du har anknytning till, vilket stift du vill ge (åtminstone) ditt första år som präst, vilket stift du känner teologisk och andlig kulturell samhörighet med. Lycka till!
Uppdatering: Prästkandidaten tänker mer om kaftaner.
Vill ha
Min granne har Kanal 5:s Roomservice hos sig och får nytt kök. Eh..jag kan ta hans gamla, hörm.
Tolka allt till det....värsta?
En kyrkokonflikt har blossat upp i svallvågorna efter en tolkning av Matteusevangeliets åttonde kapitel. Det är prästen Niklas Olaison som i en tidning utgiven av Stockholms domkyrkoförsamling tolkar texten utifrån sitt perspektiv som hbt-person. Enligt Kyrkans tidning påstår Niklas Olaison att Jesus legitimerade pederastiska relationer och möjligen hade en sexuell relation med lärljungen Johannes.
Kritikerna Sten-Gunnar Hedin och Carin Stenström menar att detta innebär att dubbelanslutna pingstvänner bör lämna Svenska kyrkan - denna kyrka i förfall.
Men vänta nu lite. Vad handlar det om egentligen? Åke Bonnier, domprosten, skriver på domkyrkoförsamlingens hemsida
Och Olaison själv:
Stenström och Hedin borde kanske sätta sig in i vad det handlar om, innan de drämmer till med storsläggan. Men det är väl så att allt vad hbt är, innebär rött skynke. Inte så förvånande, alltså. Svenska kyrkan fördömer inte längre homosexuella, präster har friheten att läsa, fundera över och tolka bibelställen, det får de helt enkelt finna sig i.
Läs för övrigt Hedins blogg, där pingstvännerna inte är odelat positiva.
Uppdatering 18:52: Bonnier backar
Kritikerna Sten-Gunnar Hedin och Carin Stenström menar att detta innebär att dubbelanslutna pingstvänner bör lämna Svenska kyrkan - denna kyrka i förfall.
Men vänta nu lite. Vad handlar det om egentligen? Åke Bonnier, domprosten, skriver på domkyrkoförsamlingens hemsida
I den uppmärksammade artikeln har vi valt att ta fram en möjlig tolkning och då ur ett queerperspektiv – en tolkningsvinkling som sällan får komma till uttryck eftersom de som tillhör hbt-rörelsen, av så många besserwissers inom olika trossamfund, blivit marginaliserade, säger Åke Bonnier. Vi har i en tidning om mod lyft fram en präst som vågar stå för en kontroversiell personlig uppfattning. Men att likställa denna intervju kring queer-bibeltolkningen med stöd åt pedofili är hisnande barockt. Att Jesus skulle legitimera en vuxens sexuella våldtäkt mot ett barn är en fullkomligt omöjlig tolkning med tanke på hur starkt Jesus understryker barnets värde (Mark 10:13-16, Mark 9:42).
Åke Bonnier beklagar användningen av ordet pederastisk på det sätt som skett i artikeln, men påpekar att ordet i detta sammanhang definitivt inte avser pedofili.
Och Olaison själv:
–När jag i en marginalanteckning i intervjun med mig använder ordet ”pederastisk” om relationen mellan den romerske officeren och hans slavpojke menar jag det uteslutande i den betydelse ordet hade i det antika sammanhanget och ingen annan. I modern tid har ordet ”pederast” kommit att bli synonymt med ”pedofil”, men något sådant har jag aldrig menat. Varken jag eller någon annan präst i domkyrkoförsamlingen vill på något sätt försvara pedofili. En sån tolkning hade jag aldrig ens kommit att tänka på.
–Jag beklagar de missförstånd som har uppstått. Anledningen till att jag valde att kalla relationen ”pederastisk” snarare än ”homosexuell” är att romarna inte erkände några jämlika homosexuella relationer. För dem måste varje sexuell relation (oavsett kön) ha en över- och en underordnad part. Vad jag ville säga var alltså att relationen var ojämlik, inte att pojken var prostituerad eller ett barn. Pojkens ålder framgår inte av texten, men det är fullt möjligt att det är en fullvuxen man det är frågan om. Slavar blev nämligen aldrig myndiga. Det påverkar emellertid inte saken. Under alla förhållanden handlade det om ett ojämlikt förhållande.
Stenström och Hedin borde kanske sätta sig in i vad det handlar om, innan de drämmer till med storsläggan. Men det är väl så att allt vad hbt är, innebär rött skynke. Inte så förvånande, alltså. Svenska kyrkan fördömer inte längre homosexuella, präster har friheten att läsa, fundera över och tolka bibelställen, det får de helt enkelt finna sig i.
Läs för övrigt Hedins blogg, där pingstvännerna inte är odelat positiva.
Uppdatering 18:52: Bonnier backar
Ett annat system
Predikan 14 efter Trefaldighet(Jesaja 11:10-13, Filipperbrevet 2:1-5, Lukasevangeliet 22:24-27)
Läs texterna
Enhet i Kristus, är temat för dagen. Vi som kommit hit till kyrkan idag har vandrat på olika vägar med Gud och till Gud. Några av oss önskar möta Gud i stillheten, vid ett tänt ljus eller i susande orgelmusik, andra finner gudsgemenskapen i den sprudlande lovsången.
Vi talar kanske om Gud på olika sätt, vi har kanske olika värderingar och vår inställning till de etiska frågorna skiljer oss måhända åt.
Enighet är inte ett ord som särskilt ofta förknippas med kyrkan, men enheten. Vad som förenar oss är tron, hoppet och kärleken, och den som förenar oss är Kristus själv. Med alla människor delar vi längtan efter helhet och mening, sammanhang där vi får vara oss själva, någon att hålla i handen.
Egentligen borde det inte vara så svårt att leva tillsammans. Det borde inte vara alls svårt att hålla sams i Guds kyrka.
”Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, fria från självhävdelse och fåfänga”, skriver Paulus i Filipperbrevet. ”Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva.”
Ändå så går det inte alltid så bra. Vi präglas av vår samtid – ”Se mig för här är jag”, sjöng sånggruppen från Gotland, och visst – men på gott och ont. Det måste finnas en sund balans mellan byggandet av min egen självkänsla å ena sidan – och byggandet av det gemensamma å andra.
Det är säkert ingen slump att föreläsningar inom ramen för till exempel Forum Helena som handlar om hur jag utvecklar mig själv drar så mycket mer folk, än de som handlar om till internationella relationer, bistånd och mission.
Men Jesus tänker tillsammans. Han valde visserligen ut lärjungar en och en (eller två och två), men satte genast in dom i gemenskapen. Han botar människor och skickar genast iväg dom till andra. Efter sin predikan skickar han inte hem dom att äta kvällsmat var och en i sin ensamhet, utan ser till att en gemensam måltid tar form.
Nattvarden – alla delar samma bröd och samma kalk.
Och detta fortsätter efter hans uppståndelse: på pingstdagen hör partherna, mederna, elomiterna och de andra runt hela Medelhavet talas om Guds stora gärningar. På sitt eget språk – men alla tillsammans.
Det kanske är så att nyckeln till enheten ligger i att vi för en stund blickar bort från oss själva och ser till helheten. Ser till Guds gärningar, till det som vi är kallade att förmedla och bära ut. För att vi inte kan låta bli att tala om det vi sett och hört?
Jesus vänder ju faktiskt upp och ner på allt vad vanligt samhällsbygge heter. I vanliga fall uppträder kungarna som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörarare.
Ett hierarkiskt system, som vi till dels fortfarande känner igen.
Men Jesus vill tvärtom . Den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren.
Kraftfulla ord – och vad kan de betyda för vår kyrka?
Ja, kanske ett annat sätt att se på makt och ledarskap. Att inte se maktens perspektiv utan tala för dem vars röst ej hörs. Att det i nätverket – som ju kyrkan faktiskt är – kan finnas en tanke om att vara varandras vänner i första hand. ”Jag kallar er inte tjänare, utan vänner”, säger Jesus på ett ställe. Maktfullkomligheten och pekandet med hela handen får ge vika för vänskapen och kärleken.
En bild för det är när Jesus möter sina vänner lärjungarna efter sin uppståndelse. Vid Tiberiassjön, där dom är ute och fiskar, uppgivna och ensamma efter att ha förlorat sin Mästare, ser dom honom plötsligt sittande vid stranden. Han har inte kallat till presskonferens i Jerusalem, som man kanske kunde tro om man blivit uppväckt från de döda, han har heller inte utropat sig till kung över Galiléen, utan han sitter vid en strand, har gjort upp en eld och grillar fisk till sina vänner.
Sån var han, Jesus, och det är han som är vår Mästare. Med blicken fäst vid honom, kan vi förstå att denna enhet är oberoende av att vi tycker lika om allting. Enhet behöver inte innebära enhetlighet.
Det är en enhet som inte handlar om våra åsikter eller värderingar, utan om vad vi får ta emot av Gud.
Men vi får heller inte strunta i vad vi finner rätt och riktigt i ljuset av evangeliet – en enhet som betyder mesighet inför förtryck och orättvisor är inte en verklig enhet utan en luddig bomullsinbakad församling där ingen egentligen vågar bry sig
Tankens frihet motsätter Gud sig inte, Gud som ju har skapat vår förmåga att tänka och välja fritt. Om vi endast ska leva i taktfullhetens och tåtassandets anda, så lär vi aldrig mötas på allvar.
Det är också ganska långt ifrån den Jesus som faktiskt röt till då och då. Kyrkan får aldrig tiga när sanningen kvävs. Den världsvida kyrkan är hur det än är, trots allt, en enda. Det tror jag är den verkliga innebörden av ”enhet i mångfald”.
I Kristi blick får vi mötas, vilka vi än är, hur vi än är, vad vi än är. Guds kärlek rymmer oss, Guds famn är tillräckligt vid. Vi duger som vi är, vi behöver inte hävda oss. Vi är älskade och ingenting kan skilja oss från Guds kärlek.
I Kristi blick får vi kraften att höras bland världens alla röster, med språk som kan förkunna bland asfalt och betong. För mitt i utsattheten finns det ett rum av ro, för mitt bland stadens gator kan ett frö av tro få gro.
Låt oss be: Herre, vi ber för din kyrka. Gör henne levande och ung på nytt. Gör henne djup och klar i örkunnelsen, ödmjuk och djärv, fast och rörlig, stridbar och fridsstiftande. Gör henne verksam i kärlek, lyhörd för människors nöd och uppfinningsrik när det gäller att häva den.
Amen.
Bilden från fotoakuten.se
Upprensning i min vingård
Efter att ha ägnat två och en halv timma åt att byta fem glödlampor (ok, facebookat lite under tiden) har jag konstaterat att det är energismart på flera sätt att släcka lamporna efter sig.
Iallafall - alla bytta till lågenergiditon. På förpackningen utlovas hållbarhet i åtta år, så jag behöver inte byta just dessa förrän år 2015.
Men annat behöver göras. Beskära äppleträdet till exempel. Har precis bett bloggvännen Germund om en beskära-äppleträd-for-dummies.
Vackert, eller hur?
Germunds instruktionsblogg. Varmt tack!
Iallafall - alla bytta till lågenergiditon. På förpackningen utlovas hållbarhet i åtta år, så jag behöver inte byta just dessa förrän år 2015.
Men annat behöver göras. Beskära äppleträdet till exempel. Har precis bett bloggvännen Germund om en beskära-äppleträd-for-dummies.
Vackert, eller hur?
Germunds instruktionsblogg. Varmt tack!
Dags att landa
Jag tycker om jordbegravningar, om man nu får säga så. Det känns bra att följa en medmänniska till sista vilan. Gå den jobbiga första gången till graven tillsammans med de anhöriga. Griftefriden inträder (såvitt man inte heter Birger Jarl, vill säga).Idag förflyttade vi oss meddelst bil till S:ta Elins kyrkogård. Då ska man igenom tre korsningar och en rondell. Jag förvånas varje gång över att folk inte begriper att det tillhör god ton att man inte bryter en begravningsprocession. En och annan stannar i respekt - men alltför många knör in sig i processionen och verkar inte ha en aning om vart de har hamnat. Just det är nog svaret på min fråga.
Vår organist tycker jag ska sprida "min" text till begravningsbönens melodi. Jag är medveten om att man inte ska ändra handbokens formuleringar, men i valet att skippa sjungen begravningsbön helt - för att komma ifrån de ålderdomliga formuleringarna "dagligen dö från synden" och "saliga skiljas hädan", eller att ändra litegrann, blir det det senare. Håll till godo.
"Du gode Gud, du som har skapat oss och kallar oss att komma hem till dig.
Ge oss alla visa hjärtan, så att vi inser livets korthet och tar emot varje dag som en ny gåva.
Ge oss en levande tro på din Son, Jesus Kristus, som led döden för våra synders skull och uppstod ur graven för att ge oss ett hopp och lever i evighet.
Hjälp oss att varje dag vara dig nära och leva efter din goda vilja.
Och när vår dödsstund kommer, gör oss rätt beredda att komma till din himmel.
När evighetens påsk gryr över jordens gravar, låt oss av nåd få uppstå till evigt liv. Amen. "
Bilden från fotoakuten.se.
Funderar på...
varför värdetransportföretagen måste ha sina loggor på bilarna? För, eller hur, vilken av dessa bilar skulle du råna om du vore tjuv?
I platsannonsen...
Jargongen lyder: Kom med i vårt snabbtaktsföretag.
Och betyder: Vi har inte tid att lära upp dig.
Jargongen lyder: Naturlig arbetsmiljö.
Och betyder: Vi betalar inte tillräckligt för att förvänta oss att du ska klä upp dig. Tja... ett par riktigt rara killar har örhängen.
Jargongen lyder: Du måste vara deadlineinställd.
Och betyder: Du kommer att vara sex månader efter i arbetet redan första dagen.
Jargongen lyder: Viss övertid krävs.
Och betyder: Lite varje dag och varje helg.
Jargongen lyder: Uppgifterna kan variera.
Och betyder: Alla på kontoret kan bossa dig runt.
Jargongen lyder: Du måste ha öga för detaljer.
Och betyder: Vi har ingen kvalitetskontroll.
Jargongen lyder: Karriärsinriktad.
Och betyder: Kvinnliga sökanden måste vara barnlösa. (Och förbli det.)
Jargongen lyder: Inga telefonsamtal tack.
Och betyder: Platsen är tillsatt, vårt samtal för intyg är bara en laglig formalitet.
Jargongen lyder: Vi söker medarbetare med bred erfarenhet från olika jobb.
Och betyder: Du kommer att ersätta tre personer som just har slutat.
Jargongen lyder: Problemlösningskunskaper är ett krav.
Och betyder: Du kommer till ett företag i total kaos.
Jargongen lyder: Ledaregenskaper är ett krav.
Och betyder: Du kommer att ha samma ansvar som en chef utan att få lika hög lön eller respekt.
Jargongen lyder: God kommunikationsförmåga.
Och betyder: Styrelsen kommunicerar, du lyssnar, funderar ut vad de vill och gör sedan det.
Och betyder: Vi har inte tid att lära upp dig.
Jargongen lyder: Naturlig arbetsmiljö.
Och betyder: Vi betalar inte tillräckligt för att förvänta oss att du ska klä upp dig. Tja... ett par riktigt rara killar har örhängen.
Jargongen lyder: Du måste vara deadlineinställd.
Och betyder: Du kommer att vara sex månader efter i arbetet redan första dagen.
Jargongen lyder: Viss övertid krävs.
Och betyder: Lite varje dag och varje helg.
Jargongen lyder: Uppgifterna kan variera.
Och betyder: Alla på kontoret kan bossa dig runt.
Jargongen lyder: Du måste ha öga för detaljer.
Och betyder: Vi har ingen kvalitetskontroll.
Jargongen lyder: Karriärsinriktad.
Och betyder: Kvinnliga sökanden måste vara barnlösa. (Och förbli det.)
Jargongen lyder: Inga telefonsamtal tack.
Och betyder: Platsen är tillsatt, vårt samtal för intyg är bara en laglig formalitet.
Jargongen lyder: Vi söker medarbetare med bred erfarenhet från olika jobb.
Och betyder: Du kommer att ersätta tre personer som just har slutat.
Jargongen lyder: Problemlösningskunskaper är ett krav.
Och betyder: Du kommer till ett företag i total kaos.
Jargongen lyder: Ledaregenskaper är ett krav.
Och betyder: Du kommer att ha samma ansvar som en chef utan att få lika hög lön eller respekt.
Jargongen lyder: God kommunikationsförmåga.
Och betyder: Styrelsen kommunicerar, du lyssnar, funderar ut vad de vill och gör sedan det.
Uppmärksammat
Skaraborgs Läns Allehanda har läst våra motioner till kyrkomötet.
Andra bloggar om: kyrkomötet,Svenska Kyrkan
Andra bloggar om: kyrkomötet,Svenska Kyrkan
Visst är det så
Psykoanalytikerna mm Louise Ramsby och Ulla Hakala skriver bra i DN om sjukskrivningsdebatten och avsaknaden av insikt om själen. Helt rätt. Helt vanliga mänskliga reaktioner blir i doktorns värld symtom på personlighetsstörning. Sorg och saknad görs till tecken på depression. Allt kan botas med piller, men efter medicinen kommer baksmällan.
Eller som prästen Annika Borg säger: Det är ingen fara. Du är människa.
Andra bloggar om: sjukvård,
livskvalitet,
Louise Ramsby
Det krävs mod att blicka inåt. Men där finns livskraften, vilja och egenart. I Sverige ligger locket på. Här gömmer vi vår innersta, brinnande längtan i offentligheten, inför varandra och i slutänden för oss själva.
Eller som prästen Annika Borg säger: Det är ingen fara. Du är människa.
Andra bloggar om: sjukvård,
livskvalitet,
Louise Ramsby
Medarbetarmötet avklarat
Två intensiva dagar av seminarier, föreläsningar och mingel. Trevligt att träffa Annika Borg som talade utifrån sin förra bok. Idag Mustafa Can som har lika mustigt talspråk som skrift-dito. Ove Haugen som inhoppare för Jonas Gardell lockade till många skratt.Roligt också att träffa kantorn i verkligheten. Lovade också att ge Mats Löwing en guldstjärna för hans heroiska skutt med kaffeautomaten till den kaffetörstande komministern på andra sidan hällregnet.
Nya ansikten hejade och hejade - tydligen finns det skarastiftare som läser bloggar!
Detta är kanske inte platsen för utvärderingar, men jag ställer ändå frågorna:
- Varför var inte de andra kyrkorna i Skara representerade som gäster?
- Varför använder stiftskansliets personal inte den officiella Svenska kyrkan-loggan på sina västar?
- Vem, vem, beställde måndagskvällens underhållning med clowner?
Artikel i Skaraborgs Läns Allehanda
Andra bloggar om: Svenska kyrkan
Prästens överlevnadskit
Prästflickan har massvis med dop och får skrynkliga fingrar. Härligt! Själv lämnar jag aldrig huset utan handcréme i handväskan. Just nu är min favorit Oliva by CCS (finns på apoteket).
Uppdatering. Så här i förkylningstider brukar jag ha en våtservett i handboken, används i samband med "O Guds lamm"-momentet, precis före nattvardsutdelandet. Det tycker jag är trevligt för nattvardsgästerna.
Bara frågar
Nu drar ett antal nybakade studenter ut i världen för att jobba som au pair. Jättekul, tänker många,
samtidigt som systemet med hushållsnära tjänster i Sverige omges med slagord som "pigjobb", "överklassens utnyttjande", "kvinnofälla".
Hur går det ihop?
Andra bloggar om:
hushållsnära tjänster
samtidigt som systemet med hushållsnära tjänster i Sverige omges med slagord som "pigjobb", "överklassens utnyttjande", "kvinnofälla".
Hur går det ihop?
Andra bloggar om:
hushållsnära tjänster
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)