Dagens ord: civilpolisbil

På en rastplats längs E20 i någon kilometer norr om Götene sitter en mänska i ett bagageutrymme på en grå saab med nån grej riktad mot mig.

Läskigt, tycker jag. Det kan ju vara ett vapen. Ska jag skjutas nu för att jag skrivit nåt olämpligt på bloggen?

Nejdå. Efter långa dagar av regnande sprack solen plötsligt igenom de västgötska molnen, och poliserna Perre och Hasse satt på polishuset i Skövde och tittade drömmande ut genom fönstret.

Perre: Ser du Hasse. Solen har kommit tillbaka.
Hasse: Ja-a. Och här sitter vi och har en massa arkivering att göra.
Perre: Allt bra synd när det är så fint väder ute.
Hasse: Vi kanske kan gå ut då, och vara närpoliser.
Perre: Mja. Då måste vi ju prata med folk.
Hasse: Tänkte inte på det.
Perre: Finns det inget annat man kan göra ute?
Hasse: Nu fick jag en idé.
Perre: Det var som katten. Shoot baby.
Hasse: Vi sticker ut med varsin civilkärra å sätter dit nåra fartdårar!
Perre: Åh, vilken bra idé.
Hasse: Men vi sätter oss i rätt riktning så vi får solen i ansiktet.
Perre: Ja det blir snyggt till kick-offen i september.


Varför dom väljer civilkärran förtäljer inte historien. Kanske har dom bekvämare bagageluckor?

Ambassad i Talibanland?

Pingstpastorn Stanley Sjöberg uppmanar på Dagen.com Sverige att upprätta förtroendefulla diplomatiska samtal med - håll i er nu - Usama bin Ladin.

På så vis ska Sverige förvalta arvet efter Dag Hammarskjöld, Olof Palme och Jan Eliasson.

Sjöberg anser att vi måste ta både Usama bin Ladin och al-Qaida på allvar, och där håller väl de flesta med. Men Sjöberg fortsätter frimodigt:
Den som läst biografier om Usama bin Ladin inser att han måste respekteras för sina visioner och att han kan jämföras med andra exempel i mänsklighetens historia om hur karismatiska ledare har påverkat hela mänskligheten.

Usama bin Ladin är rik men fördelar sina pengar bland de fattiga och bygger vägar, stödjer jordbruk, bygger industrier och ger förebilder genom att leva enkelt tillsammans med sina lärjungar.


Ojdå. Har Sjöberg fått solsting eller är detta en smocka mot Israelvänlige Ulf Ekman som på nytt fått fart under galoscherna genom Carolas framträdande på sommarkonferensen?
Ger iallafall mig kalla kårar.

Vigsel i Bergs kyrka på Billingen



Idag ska jag viga ett trevligt par i den här vackra kyrkan. Ibland blir jag lite sugen på att jobba på landet. Oslagbar utsikt, böljande vetefält och kossor som betar alldeles utanför kyrkporten. Myyyyys!

Kolla din riktiga ålder!

Jojo, jag har väl anat att det där med min 30-årskris är lite av samma känsla som dom har som känner att dom har fel kön. Jag gjorde testet på expressen.se och enligt det ska jag inte alls fylla 30 utan 26. Fantastiskt!

Enligt testet beror det på att jag är lyckligt gift, rökfri och motionerar mer än 60 minuter per dag.

Ompröva!


Att Sverige inte är ett föredöme när det gäller barns rättigheter har jag konstaterat förut. Att somliga medlemmar ur juristkåren har en människovidrig syn på kvinnor och sexualitet har också konstaterats. Men berättelsen om den 14-åriga flickan som såg sin mamma mördas, drogades och våldtogs själv - som fick skadeståndet sänkt i Göta hovrätt eftersom hon "inte led nog" är bara för mycket.

Om du bryr dig, gå till Hedgehog och visa ditt stöd!

Missa inte queerkidsbloggen!

Här är länken.

Boktips!

Queerkids och deras föräldrar av Annika Hamrud. Formgivare: Minna Wallin.Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin. Förlag: Normal Förlag AB

Har precis beställt den från adlibris.
Jättebra recension fick den av Nina Lekander. Can´t wait tills den kommer!

Dagens ord: paja

För en liten stund sen var jag med om en helt sjuk grej. Jag satt vid pianot och lirade lite Ave Maria för avkopplings skull. Körde den i F dur eftersom jag tycker det är en behaglig tonart att spela i. Men..det är några toner som fattas i den och jag har inte riktigt fattat vart dom har tagit vägen.

Felix, vår högt älskade collie, störtar in och ylar helt bestört. Fattar inte vad det är för så brukar han inte göra. Min högt älskade man och musiklärare Thomas påpekar stilla att Ave Maria faktiskt är skriven i ass dur, så jag byter och vad händer - Felix lugnar sig och lägger sig ner. Hund med absolut gehör??!!

Vad har nu det här med dagens ord att göra?
Jo, när jag läste Horace förklaring till "paja"

ETYMOLOGI: [av fin. paijata, smeka, klema, sammanhörande med paija, leksak, omtyckt sak, estn. pai, snäll, rar, ss. sbst.: smekning, leksak]
(i Finl., vard., i sht i barnkammarspråk) smeka (ngn l. ngt); äv. i förbindelsen paja om (ngn), (grundligt l. livligt) smeka (ngn);


så fattade jag absolut ingenting. Paja betyder för mig att förstöra, sabba, göra sönder. Men här verkar det betyda precis tvärtom.

Felix reaktion på min jamsession i fel tonart kan illustrera den här dubbelheten - hans pajande ledde till en förbättring - rätt tonart med alla toner i.

Som en smekning av själen.

Negativt om tidningen Dagen

Att dagstidningarna numera finns att läsa på nätet är en utveckling som gynnar både läsare och tidningar. Det är en service som vi numera tar för självklar. Men när man gör som tidningen Dagen, dvs låter surfaren nås av följande meddelande blir jag riktigt sur:

"De viktigaste nyheterna på dagen.se är gratis. Men för att kunna läsa alla artiklar på Dagen måste du vara prenumerant på papperstidningen - eller teckna en särskild nätprenumeration. Du kan också på ett enkelt sätt köpa en enskild artikel får två kronor. Betalningen sker genom Space Coin.
Läs här hur enkelt det är!

Så här mycket kostar det:
· Enstaka artikel eller tjänst 2 kr
· Fri tillgång under ett dygn 9 kr
· Årsprenumeration 995 kr Klicka här
(= fri tillång till PLUSWEBB, dvs alla artiklar och tjänster, inklusive papperstidningen i PDF-format)"


Alltså, hade jag velat ha tillgång till alla artiklar alltid, hade jag naturligtvis prenumererat på papperstidningen Dagen. Men nu är jag inte intresserad av allt dom skriver, utan enskilda artiklar. Nu tänker jag inte betala 2 kr för att läsa om hur Carola upplevde Livets ord-konferensen, jag blir bara sur.

Det här systemet ger ingen bra credit. Det glada budskapet ska vara gratis.

Dagens ord: klöka

Dagens ord från Svenska akademien hade jag aldrig hört talas om men håll med om att det är vackert.
Jag gissade på att det är ett substantiv, något man hade i lagårn förr till djuren. Typ: "Jag ska bara fixa den här klökan till Lillkossan."
Eller "Jag ska bara klöka hönorna innan jag kommer in."

Men det var alltså fel. Etymologin säger dialektalt från Götaland, roten är klak- och ursprungsbetydelsen: brista, spricka sönder, smälla.

Sen har det utvecklat sig till "kräkas, kasta upp, spy; äv.: hava kväljningar, kväljas."

Åh, vad jättebra att ha ett ord ist f "spy" som jag tycker är ett jätteäckligt ord. Klöka är mycket finare och det ska jag genast börja använda. Tack, snälla Horace. En gång hörde jag "reta matstrupen" men det fattar man ju inte vad det är. Lika dumt som "sköta magen". Vaddå, om man tycker det är pinsamt att säga kräkas och bajsa, kan man ju hitta på vackra ord ist f obegripliga omskrivningar.

Några funderingar omkring klökning. Tänk vad olika det kan vara. När jag var gravid blev jag jättelycklig och stolt efter klökningarna. Åt inte frukost månaderna 2-4 just därför. Men dagen efter en bättre middag känns klökningarna inte lika roliga.

Svenska Akademien har också hittat ett litet råd angående klökning:
Wil någon kasta vp .. han dricke warmt Watn, thet fordrar (dvs. befordrar) Klökelse.


Vänner, nu får vi tänka på att det är rötmånaden, så vi inte blir liggand med klökning resten av semestrarna.

Läst: Konsten att vara Ela av Johanna Nilsson



Johanna Nilssons fjärde roman håller sig kring det ämne hon är bra på och helt behärskar: hur det är att vara barn och vuxen samtidigt. Är man 26 år som Ela ska man ha utbildning, jobb, pojkvän och äta ordentlig middag varje dag, tror Ela. Glappet mellan den trygga ursprungsfamiljen och steget mot egen blir extra stort när föräldrarna skiljer sig och riktar intresset åt annat håll. Ela blir faster med skräckblandad förtjusning.

"Det är bra att min bror ynglar av sig. Så slipper jag ta ansvar för att släktens gener ska föras vidare. Synd bara att han måste mixa sina gener med en kvinna som älskar att pladdra om hur härligt och naturligt (hon betonar detta "naturligt" så att jag ska känna mig onaturlig, vilket jag gärna gör när jag ser hennes uppsvullna kroppshydda) det är att vara gravid...stackars unge. Stackars min bror. Han älskar sin växande familj över allt annat. Han är lycklig."

Även om innehållet i Konsten att vara Ela inte är särskilt unikt eller nytänkt(självskadande och fyllor fascinerar fortfarande) är det ändå en bok som fastnar, och det är tack vare Johanna Nilssons omedelbara språk och förmåga att suveränt sätta fingret på vår generations bekymmer: hur man får vara barn även när man närmar sig trettio.

Dagens ord: irritation

Dagens ord hos Svenska akademien på den här sidan är irritation som är ett härligt ord, tycker jag. Det låter precis som det är. Irriterat. Hårt och stressigt.

Blir lite irriterad faktiskt på att svenska akademien har ett
stavfel i den här artikeln. Måste quota:

IRRITERA 3: handling(en) att påvärka organism, vävnad, cell o. d.,

Påverka heter det väl ändå, Horace?

Här får du några förslag på hur du enkelt kan skaka av dig känslor av irritation.

1. Analysera din känsla. Är irritationen verklig eller en illusion? Är irritationen sanning eller en fördom? Fördjupa dig i klassisk litteratur och film och försök hitta identifikationsobjekt som gör att du känner dig intressantare som individ.

2. Finns det en intersubjektivitet i din irritation, dvs känner fler som du? Isåfall kan ni bilda en förening, kanske till och med ett politiskt parti. Effekten av det sistnämda blir att ni tillsammans överför er irritation till dom andra partiledarna. Ett bra exempel på det här är när Ian och Bert fick folkpartiledaren att lämna tv-
studion efter valet. Samma effekt får man i kön på ICA om man skriker högt och intensivt.

3. Åk till närmsta plantskola och köp växter till ett nytt stenparti. Förutom att det aktiverar dom kreativa delarna i hjärnan kommer du att bli mkt trött när du kommer på att du måste gräva att du helt enkelt inte orkar vara irriterad längre.

4. Ring till olika kundtjänster och klaga på allt möjligt. Du får tillfälle att utagera all irritation - som iofs är högst relevant. Vem har inte någon gång varit irriterad på dammsugaren, kaffebryggaren, telefonen. Just Telias kundtjänst är väldigt rolig att sitta med. När dom frågar om det låter olika ljud kan man ju säga vad som helst, det kan dom ju inte kolla upp ändå.

5. Hetsät havregryn så långsamt du kan. Aktiviteten kan liknas vid meditation, faktiskt. Just ätandet i religionens värld är extremt underskattat.

7. Spana efter stavfel och syftningsfel i olika tidningar, ring och maila samtliga medarbetare på redaktionerna och påpeka.

8. Skriv en lång lista till "Dagens ris" och skicka till din lokaltidning.

9. Lägg dig i soffan under en varm filt och somna ifrån allt elände. Det är så tröttsamt att vara irriterad, eller hur?

Vad betyder hatbrott egentligen?

Inga träffar på ordet i Svenska akademins ordbok, men susning.nu presenterar följande definition:
Hatbrott är de brott som begås för att gärningsmannen inte gillar offrets
hudfärg, sexuella läggning eller religiösa tro.
Räknas politisk åsikt in
i
definitionen, t.ex. hat mot socialister? Finns det en gradskala mellan
mild
diskriminering (t.ex. mobbing på jobbet) och aggressivt hat (fysiskt
våld)?

Jag tycker att politisk åsikt helt klart måste räknas in. Liksom offrets kön eller utseende för övrigt.

Hos Sverige Mot Rasism finns kön med på listan: etnicitet, nationalitet, religion, kön, sexuell läggning eller handikapp. Denna typ av brott innefattar t.ex. hotfulla samtal, brev och e-mail, fysisk misshandel, vandalism, korsbränning etc. När egendom attackeras görs detta på ett sätt som syftar till att förolämpa, hota och känslomässigt skada människor i målgruppen.

Hatbrott har också fler offer än den som personligen drabbas. En hotbild mot alla medlemmar av offrets grupp skapas - som terrorism.

Det sistnämnda är en förklaring till den vrede/rädsla som finns hos t ex Roks.

Sorg

Mormor är död. Var hos henne idag. Hon har fått frid och har inte ont längre. Jag läste Gud som haver för henne och sa saker till henne som jag vill att hon ska veta.

Morfar och mamma frågade om jag kunde tänka mig att ha begravningen, och jag gör det för mormor och för morfars skull.

Jag ska skriva världens finaste minnestal till henne.

Sommar när jag vill!


Med glass och kaffe är det sommar hos mig fastän det regnar.

Strängare straff för hatbrott och kvinnomisshandel

DN skriver idag om Riksåklagaren som vill se hårdare straff för hatbrott, kvinnomisshandel och vapenbrott. RÅ tänker därför driva sådana ärenden till Högsta domstolen som fastställer praxis. (Vad är förresten kvinnomisshandel om inte hatbrott?) Hets mot folkgrupp bör bestraffas med fängelse och kvinnofridsbrotten ska handläggas bättre.

- Här är det viktigt att poliserna i utredningen och åklagaren i åtalet lyfter
fram omständigheter som åskådliggör hela den här utsatta kvinnans situation
och inte bara
ser på de här händelserna som isolerade företeelser, säger RÅ
Fredrik Wersäll till Svenska
Dagbladet.

Jättebra initiativ, RÅ. Även om fängelse inte innebär att den kriminelle hamnar i en helande/anpassande miljö säger det ändå en del om hur vi som samhälle ser på dessa typer av brott. Men förresten, handlade inte hela kvinnofridspropositionen om att se hela situationen? Just därför rubriceras ju brottet just som brott mot kvinnofriden.

En öppen och tillgänglig kyrka

Det finns nog inte någon person i Sverige som inte har någon åsikt om Svenska kyrkan eller oss som tillhör den eller jobbar i den. Ibland funderar jag över varför det är så. Varför tycker alla? Varför är en del medlemmar fast dom inte tror på Gud? Varför väljer en del att gå ut, även om dom tror på Gud? Svenska kyrkans öppenhet innebär att kyrkan erbjuder en tillhörighet och en möjlighet för alla att dela gemenskapen, eller avstå från den. Vi är en demokratisk folkkyrka. Det innebär att man får tycka, men inte kränka. Det innebär att man får ha sin personliga tro eller icke-tro. Det handlar om att kunna delta i kyrkans olika former av gemenskap och kanske själv göra en insats, om man vill. Låga trösklar och högt i tak - det är vi stolta över i ett samhälle där den extrema och extremistiska religionen både lockar och skrämmer. Öppen och tillgänglig ska kyrkan vara. Ibland verkar det vara så att kyrkorummet lockar mest då prästen gått hem. :) Det är helt okej med mig. Gudstjänsten kan tyckas vara konservativ eller tråkig. Eller så upplevs den som för modern, eftersom vi bytt ut och nyöversatt texter och böner. En stilla stund ifred framför ett tänt ljus är en vardagslyx vi borde unna oss lite mer av.

Fiskmåsen

En del beskriver sin tro som att vara som ett träd
Trygg och säker

Jag vet inte, jag
Det känns kanske tryggt att vara rotad
Känna rötterna djupt ner i myllan som kallas hemma

Men känna vinden ta tag i grenarna, slita och dra och rycka
det vill jag inte
Det gör ont
Sitter fast och alla ser mig

Jag vill med, följa vindens envisa kamp mot nya mål,
nya insikter, nya utsikter

Jag är ledsen, Gud, men jag kan inte vara träd
Jag vill hellre vara en fiskmås som sitter i trädet
Där kan jag få trygghet och styrka,

men framför allt beskydd.

Jag behöver nämligen ställen att gömma mig på
Och när det är dags släpper jag taget
och jag följer vinden
far ut över havet och landar på klippan

Mitt rotsystem bär jag inom mig
som en tvättpåse runt mitt hjärta

Jag är min tro
Jag är i min tro
Du är min tro

Bevarad, bevingad, till och med betvivlad

men fri.

(Psaltaren 36)

Rikskollekt till Credo: tveksamt tycker jag.

Varje söndag tas kollekt upp i våra kyrkor. Vissa söndagar bestämmer församlingarna själva vart kollekten ska gå, ibland bestämmer stiften, och vid stora högtider bestämmer kyrkostyrelsen (kyrkans regering, kan man säga).

2006 års rikskollekter är fastställda enligt detta schema, och till min fasa ser jag att studentorganisationen Credo finns med i år igen. Varför blir jag sur på det då?

Credo, liksom den kritiserade oas-rörelsen, är organisationer/nätverk som inte klart tar ställning för kvinnliga präster. Man säger att
"I frågor som ligger utanför Trosgrundvalen, där vi utifrån ett gemensamt förtroende för Bibeln som Guds Ord ändå kommer till olika slutsatser, vill vi inte driva dem så att det leder till splittring av rörelsen, upplevelser av utanförskap eller minskad frimodighet i uppdraget. Istället vill vi, i ödmjukhet och respekt inför varandra och i ljuset av ett förnyat studium av Guds Ord, lyssna och lära av varandra och söka praktiska lösningar som bevarar enheten, friheten och handlingskraften."
(Direkt från Credos hemsida.)

I klartext innebär detta att kvinnliga präster stängs ute, eftersom vi innebär en splittring av rörelsen och bidrar till upplevelser av utanförskap hos dem som bara tycker att killar kan vara präster.

Detta fick jag bekräftat för mig när jag för en tid sedan ringde upp Credo och frågade rent ut om deras inställning till kvinnliga präster.

Dessutom medverkar vi till minskad frimodighet. Men samtidigt startas en ny nomineringsgrupp till kyrkovalet med just namnet "Frimodig kyrka" - med kvinnoprästmotstånd som huvudfråga.

Min åsikt är att man får ha sin åsikt. Självklart. Men Svenska kyrkan som sådan ska inte stödja kvinnoprästfientliga nätverk och organisationer, varken genom direkta bidrag eller genom kollekter. Här måste tas ställning, och ett bra sätt är att kyrkostyrelsen omprövar sitt beslut.

Mysteriet med skruvdragaren på väg att lösas...?

Fick meddelande från Mette )som jag frågade om hon kunde se var jag har lagt dom fär grejerna till skruvdragaren):
Hej!
Ja det kan jag! De ligger under nå´t moppliknande i en trång vrå. Är det en städskrubb? Ett skåp med saker inslängda i? Hm.....


Ska genast kolla om det stämmer. Hm..ett skåp med saker inslängda i. Det låter som om det kan vara ungefär varsomhelst i mitt hus. :)

Hihi, i både Femina och DV skriver dom att rött hår med mittbena till naturligt blekt ansikte är helt rätt i höst. Hoppas ni kommer ihåg var ni såg det först. :)

Däremot kommer jag att vägra ta på mig en sån där tulpankjol som man inte kan negligera enligt DV, eftersom alla modeskapare har den. Fast jag vet inte hur jag skulle se ut i en tulpankjol eftersom jag inte äger någon (än). Vem vet, antingen kommer jag att älska den eller så kommer jag att starta en underavdelning till Våga vägra flipflop-klubben.

Andra trender är ryskt, orientaliskt och inte minst mitt favoritplagg jeansen. Blir en härlig höst!

Tankar om sommarlådor

Alla som har barn på dagis och i skolan har väl råkat ut för sommarlådan, dvs en tom glassburk som skickas med hem med uppmaningen att barnet ska lägga i sina sommarminnen i den, t ex en sten eller sand eller en inträdesbiljett till något roligt.

En del får prestationsångest. Sara har skrivit en jättebra krönika som du kan läsa här där hon tar upp frågan om fattiga och rika familjer.

Klart som korvspad att barnen jämför med varandra. Inte dom i Simons ålder förstås, men dom äldre. Jag kommer själv ihåg hur det var. "Alla andra" åkte utomlands medan vi hade sommarstuga utan telefon. Det roligaste som hände var när lantbrevbäraren kom, typ. (Men idag vill jag oxå ha torp i skogen utan telefon.)

Samma sak händer väl på jobbet nu när vi kommer tillbaka. Gittan som alltid har varit vid medelhavet, Börje som har tillbringat hela semestern i sin väneryacht, Sture som har renoverat hela huset på en vecka osv osv. (Fingerade namn.)

Och själv har man åstadkommit....total arbetsrum makeover! Det är väl inte dåligt?
Ny dator och nya gardiner. Inga böcker på golvet.

Sånt här är väl livet? En del gör massor, andra lite mindre. Vad jag tycker är viktigt tycker andra är dötråkigt. En del fattar inte alls vitsen med att lära en collie "plats" och "sitt". Eller hur fantastiskt det är att äta sina egna jordgubbar. För mig är det mer värt än tusen semesterresor. Men jag är nog en tråkmåns i mångas ögon.

Status, hörni. Förresten ska man inte ha collie alls. Man ska ha chihuahua eller yorkshireterrier för det har ju Britney och Paris Hilton. Så nu ser man massor av små hundar på Skaras gator. Förutom vi som har två pälsmonster.

Alltså: är det grymt att barnen ska redovisa vad dom har gjort på sommarlovet i form av sommarlådor, eller är det pedagogisk realism?

Backlash igen för HBT-rörelsen och oss alla

Det sägs ibland att Sverige är ett bra land att leva i för homo/bi/transpersoner. Partnerskap, möjlighet till adoption och HOMO-ombudsman är jättebra, men den senaste nyheten om att RFSL tvingas stänga sin jourverksamhet gör mig och många andra riktigt bekymrade.
Antalet hatbrott mot den här gruppen har ökat drastiskt och för många är RFSL:s brottsofferjour ett viktigt stöd. Men jouren har nekats statligt bidrag och kan inte längre finansiera verksamheten och tvingas därmed stänga.

Som grädde på moset motiverar socialstyrelsen sitt avslag med att "brottsofferjouren verkar på lokal nivå och inte heller föll inom anslagets huvudområde att ”motverka våld mot kvinnor”.

Människor som utsatts för våld ställs alltså mot varandra. Den kvinna som söker hjälp på sitt lokala kvinnohus får alltså på sitt samvete sin homosexuelle granne som slagits ner på krogen. Nej, resurserna måste fördelas rättvisare.

Men frågan är om inte det är staten som ska ha allt ansvar för alla misshandlade män och kvinnor av alla varianter, så kanske vi äntligen kan börja se varandra som unika och värdefulla individer i vårt individualiserade samhälle. Värdet sitter ändå i människan och inte i socialstyrelsens anslagshuvudområden.

Karin dominerar på akuten

Kolla mina kickar!

Tack stationsvakt för tipset.

Helkväll på akuten

Jaha, var på Fame World och shoppade med kidsen. Lisa köpte 2 st skärp eftersom hon är jätteavundsjuk på det vita som jag köpte på MQ i Jönköping.
Väl hemma stöp jag ner i soffan med min Femina. Under tiden pysslar Lisa väldigt tyst i köket men kommer plötsligt ut med mkt blodigt finger.

Jag uttryckte mig inte helt i enlighet med min arbetsgivares riktlinjer men in till akuten åkte vi - Thomas mötte vi i dörren så Simon behövde inte åka med - och där blev vi sittande i 2 timmar innan operationen skedde. Ett stygn. Jag kom iaf ihåg att be om en minnessak som hon kan lägga i sin sommarlåda. (Kidsen har fått med sig lådor från dagis respektive skola som dom ska lägga sommarminnen i.)

En såndär nåltråd är inte lite grymt att ha med tillbaka!

Inte ett enda missöde inträffade på hela tiden, utom att jag fick parkeringsböter. Jag ställde mig faktiskt på Kyrkans plats, eftersom jag tycker att det är befogat men jag hade ju inget tillstånd med :/ Men 200 kr är väl en liten summa i sammanhanget.

Dom 200 kronorna kan t ex användas för att köpa in lite roligare tidningar till väntrummet. veckorevyn och Hemmets Journal från januari 2001 är faktiskt inte jättekul när man sitter och har tråkigt.

Här får Västra Götalandsregionen några enkla förslag på hur man kan göra akutmottagningsvistelsen trevligare för patienter och anhöriga:

1. Gör om väntrummen till relaxavdelningar. Färska glassiga magasin, sköna fåtöljer som är ställbara i olika lägen, frukt och juicer, kaffe och snacks, givetvis gratis.

2. Kalla patienterna kunder istället för patienter, det ger en mer serviceminded anda.

3. Sjukgymnaster kan turas om att massera kundernas spända axlar och nackar. Givetvis ska man kunna beställa fotvård och ansiktsrengöring medan man ändå är där. På dom större sjukhusen skulle man kunna ha en dropin-frisör också.

2. Akvariefiskar! Vi vill se nåt mer levande än träskohasande utslitna vårdpersoner.

3. Uppdatera de väntande var 15:e minut vad doktorn håller på med.

4. Anställ fler doktorer, (eller väck dom som har sovande jour.)


Fantastiskt.

Lite uppmuntran till er som inte har semester :)

I bloggosfären får alla plats

Tidningen Dagen läser Linda Skugges blogg och förundrar sig över att hon verkar vara en vanlig tvåbarnsmamma som bryr sig om sina barn.
"När man läser om någons vardag, förändras ofta bilden av den personen. Just Linda Skugge, som för många framstår som en aggressiv feminist, visar sig vara som vilken arbetande tvåbarnsmor som helst. Hennes blogg flödar av omsorg om de två små flickorna och de gamla föräldrarna."


Jaja, även en feminist - aggressiv eller inte - behöver ju mat. Det kan ju vara intressant att läsa Skugge om man vill veta vad det är hon äter. Knaprar hon pepperoni för att få igång adrenalinet inför krönikeskrivandet? Eller är hon en potatis-och-fiskpinnar-typ, alltså lite praktisk men ändå halvfabrikat, eller köper hon pizza varannan dag?

Handlar hon torsk? Det får man inte göra, ju. Det kan man råka illa ut för på ledarsidorna. Det är fult att äta torsk. Israeliskt vin? Apelsiner från Jaffa?

Lurigt. Bloggeriets baksida är att man kan bli så privat att man glömmer bort sin attityd. Men Skugges attityd är väl just den att allt går bra. Bara hon tycker att det går bra. :)

En del retar sig på att personer som redan har sin givna plattform i media bloggar. Då kanske man ställer sig frågan varför man bloggar. Vi vanliga bloggar för att det är kul, men tidningskändisarna kanske bloggar för att deras chefer tvingar dom för att dom ska hänga med i tiden. Alla bloggar, då måste Linda Skugge också blogga, vad hon än tycker om det.

Hrm. Jag tycker i all välmening - och jag får tycka hur mycket jag vill på min egen blogg - att Linda skulle varva ner och göra lite annat än att skriva. Livet innehåller så mycket annat roligt. :)

Jasså, får dom inte heller plats i Växjö stift?!

Fast dom här metoderna är inte så demokratiska som i andra sammanhang.

Om tro

En del säger att tro är känsla. Alla konfirmander vill sjunga Marie Fredrikssons Tro, jag vill känna tro, jag vill känna morgondagen nalkas...känna tro igen.

Hur känns tron,då. För mig är "trokänslan" inte kopplad till Guds existens. Jag vet att Gud finns, jag vet det inom mig. Jag har många bevis på att Gud finns. Jag har många bevis på att ondskan finns. Du måste finnas, du måste, jag lever mitt liv genom dig...utan dig är jag en spillra...

Om Gud inte finns då? Är jag lämnad kvar på jorden i en kosmisk, komisk, (tragisk?) ensamhet?

Familj, vänner = jätteviktiga.

Men ändå: min relation till GUD är en annan dimension. Kan inte systematiseras, analyseras: det är tro. Jag tror på Gud. Lika viktigt för mig är att Gud tror på mig. Gud tror att jag kan fixa att vara människa. Jag tror att Gud kan fixa att vara Gud. Vi behöver inte blanda ihop våra roller.

Vi har en deal, Gud och jag. Jag har lovat att leva som människa och präst, i förtröstan på Guds nåd (som det heter på kyrksvenska) och med Guds hjälp. Gud har lovat att vara med mig alla dagar till tidens slut. (Med mina medmänniskors hjälp?)

Där är min tro. Tryggheten. Chilla i evigheten med min skyddsängel. Håll om mig, släpp inte taget, om mig...

Bottenlösa djup eller armador av ångesttankar.
Vad som än händer: Du är hos mig ändå.

Du behöver inte dissa sjukvården - dom dissar dig

Egentligen borde jag ju skapa en ny blogg för allt sjukvårdsgnäll från min sida, men lite gnäll måste det ju vara på den här sidan för att balansera min vanliga positiva livssyn :)

Här ska ni få höra.

Fortsatt långa köer till BUP i Skaraborg
Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin i Skaraborg fortsätter att vara långa. Icke prioriterade fall får vänta flera månader och även om ett fall är förhållandevis akut kan väntetiden bli lång.

- Folk som vill ha hjälp och känner att dom inte klarar sig själva, för dom förstår jag att en månad är väldigt långt, säger Sara, en av många som till slut fått hjälp efter att ha mått dåligt och skurit sig själv.



Läs mer på Radio Skaraborg

I programmet säger företrädare för vården att personer med problem som kräver mer långsiktig vård kan få vänta tre månader. Alltså barn och tonåringar med depressioner, ångest och annat som utvecklar sig till sånt dom inte vill ha dragandes med på vuxenpsyk sen: 25-åringar som fortfarande skär sig, 35-åringar som får diagnosen SVB-kärring. Inte ens på vårdhemmen kommer dom att ha lugnat sig utan kräva stesolid intravenöst i dropp från morgonkaffet till 18-nyheterna.

Nu var jag ironisk, men nu måste något hända.

Bloggtips


Långström
En blog jag skapat för att vänner och andra nyfikna filurer ska få en bild av hur det är i en tillvaro fylld av studentpolitik, opinionsbildning, studier och egenföretagande.. Allt i en unga mans tillvaro.

På med benvärmarna

Det här med 80-talsnostalgi som märks i både radio och tv just nu ger mig blandade känslor. Vilka tider, alltså, när man stod och fönade håret uppochnervänd med massa hårgelé. Det skulle stå rakt ut vid öronen. Jag gick på högstadiet då och det var egentligen inte en tid jag trivdes med. Läste Johanna Thydells "I taket lyser stjärnorna" och känner igen mig i mycket av det hon skriver om att vara inne eller ute, populär eller inte populär och hur lätt det är att halka från ena sidan till den andra.

I sexan var jag helt övertygad om att om jag bara var blond och kunde springa 60 meter under 10 sekunder skulle jag vara mycket lyckligare. I sjuan trodde jag att egen häst var livets mening, i åttan tänkte jag att jag skulle vara lyckligare om vi hade villa i Mariestad. I nian om hela min garderob kom från JC.

Men livet förändras. Det som var viktigt då är mindre viktigt nu. Jag var ett högstadiestud men just därför kunde jag utbilda mig. Villa i radbyn i Mariestad skulle jag aldrig kunna tänka mig. Håret färgar jag som jag vill och handlar mina kläder vart jag vill (nästan).

Men skulle jag inte vara lite gladare om jag kom tillbaka tillbaka efter semestern med en snygg Gucciväska eller D&G-brallor? Jag kan ha hur många hundar jag vill, men när vårdcentralen vägrar skriva ut Rinexin och ögondroppar sitter man ändå där med sin rinnande näsa.

Tävlandet, hörni. Jakten på lycka. På 80-talet fick man inte krisa. Man skulle vara lycklig. Nu kan man vara halvdeprimerad jämt utan att nån stör sig märkbart. Utbränd betyder att man har jobbat hårt = bra. Skilsmässa betyder väl att man har så mycket personlig integritet att man inte finner sig i vad som helst.

När jag hör konfirmandernas snack om inne och ute känner jag att det inte har hänt särskilt mycket på dom här åren. Eviga frågor om att duga eller inte duga, dricka vin eller inte. Men numera är det inte tabu att skära sig för att lindra ångest.

Hur som helst, Pet Shop Boys är fantastiskt bra. :)

Och min mor och jag har bokat in oss på spa den 25:e. Det hade varit urpinsamt när jag var 14 men nu ska det bli riktigt myyyysigt. :)

Tre fler grejer jag blir glad av!

1. "Helt hysteriskt" på dvd. Funkar bättre än choklad faktiskt.

2. Min mixer som jag gör bärdrinkar med varje dag. Massa fibrer & C-vitaminer.

3. Håruppdragningsmaskinen som jag har lånat av Cia. Efter en kvart blir man helt euforisk. Jag lovar.

Billingehus SPA

Hit ska jag åka en dag innan jag ska börja jobba!

Vill ha mer semester

Var faktiskt riktigt avkopplande att komma iväg litegrann. God mat, heavy shopping och annat som hör till. Vilodag imorgon, sen drar vi iväg till huvudstaden.

Jag har lyckats snika till mig en extra semestervecka, eller egentligen är det helt rätt eftersom jag var sjukskriven min första. Så nu kommer jag inte att vara tillbaka på jobbet förrän 1 augusti. En ocean av tid.

Men jag är mkt glad för mitt jobb och längtar dit också. Jag känner nog mer att jag behöver ta paus från allt elände i världen.

Bombdåd, ungdomar som tvångsomhändertas.Den här artikeln berör mig djupt. Också naturligtvis
flyktingbarnen.

Saker som jag blir glad av just nu:

GinaTricot
Loka med päronsmak
GB:s BigPack Light
Isadoras Moisturizing Lip Gloss
Redkens hårprodukter

23 tips till sysslolösa församlingspräster på landet

Här kommer några förslag till dig som är präst på landet och har det tråkigt så här mitt i sommarn när 3 av dina 5 arbetskamrater har semester.

1. Lås in dig på pastorsexpeditionen och läs in ett nytt meddelande på telefonsvararen och sjung in en lämplig psalm med kyrkoårsanknytning. Det är viktigt att du gör en 17-18 försök - tänk på att telefonsvararen är församlingens ansikte utåt.

2. Passa på att ha själavård med kantorn, eftersom du behöver prata ut om din slitsamma arbetssituation. Om resten av arbetslaget också är där, släng ut dom under förevändning att ni ska planera sjukhemsandakter för resten av året.

3. Spela dataspel och slå dina rekord sedan gårdagens arbetspass. Använd gärna den bästa datorn på kontoret. Tänk på att om det är roligt för dig blir det automatiskt roligare för hela arbetslaget.

4. Rensa personalfrysen och skäll ut församlingspedagogen som verkar ha lämnat kvar korvbröd sedan konfalägret förra sommaren.

5. Ring prästen i grannpastoratet och bestäm planering med denna på dennas (viktigt!) pastorsexpedition. Nämn också att du är sugen på smörgåstårta.

6. Om du odlar tomater eller jordgubbar utanför pastorsexpeditionen - ta en tur runt omkring med jämna mellanrum och kontrollera så att ingen har snott dom. Om det skulle inträffa, finns det ingen anledning att du inte ska rusa in och tydliggöra vad du anser om församlingsmedarbetare som bryter mot Tiogudsbud (Du ska inte stjäla).

7. Vid behov kan punkt 6 kompletteras med senaste årets mystiska svinn av pennor, saxar, psalmböcker, tid...etc.

8. Tag för vana att meditera och sjung 1600-talspsalmer under din besökstid. Det sprider en anda av fromhet i pastoratet. Dessutom behöver Svenska kyrkan andliga ledare, och du kan härmed vara en god förebild och bli föremål för kandidatur i nästa biskopsval. För att du inte ska bli störd i din Andakt; lås dörren och stäng av telefonen.

9. Tillägg till punkt 8: om du väntar ett viktigt samtal, kan du med fördel koppla din telefon till någon annan. Någon annan måste väl också försöka jobba lite.

10. Tjuvlyssna på andras samtal - det kan du ha nytta av någon gång. Paxa gärna en särskild hylla i arkivet för dina privata anteckningar och lägg en sur räkmacka på den.

11. Passa på att ringa de privatsamtal du inte hann med igårkväll eftersom det var Allsång på bästa telefontid.

12. Fundera ut små intriger mellan pastoratsbor - konflikter piggar alltid upp och är perfekt i nyhetstorkan inför nästa församlingsblad.

13. Gå till personalrummet redan 9.20 och se efter om någon har lagt dit wienerbröd. Då kan du ta dom, eftersom ingen annan förmodligen har sett att dom finns.

14. Kolla i löneunderlagfacket om det ligger några reseräkningar. Riv sönder dom - något kan väl folk göra för den goda viljans skull.

15. Lämna in konstiga fakturor till kamrern, och säg "skämtar bara" när han börjar hyperventilera.

16. Ha alltid en burk nitromex med dig och ställ framför dig på sammanträden och personalmöten. Låtsas få hjärtinfarkt någon gång ibland för att se om någon reagerar. Gör dom inte det, ring facket och kräv en arbetsmiljöutredning.

17. Jobbigt att skriva predikan? Utse dig själv till vikarierande kyrkoherde och ställ in allt du inte orkar med. Du kan också komma ihåg att ta dig an en prästpraktikant nästa sommar som brinner av arbetslust.

18. Hänvisa alla klagomål till den du för tillfället är sur på.

19. När kyrkvärdarna räknar kollekten - ställ dig och mumla slumpvisa tresiffriga tal för dig själv.

20. Klipp ut dina favoritbokstäver ur alla filofaxar, tidningar och psalmböcker du hittar på dina medarbetares skrivbord. Om någon kommer och klagar - se medlidande ut och erbjud dig att beställa tid åt denne hos företagshälsovården.

21. Använd handikapptoaletten med skötbord att läsa spännande deckare på. Man måste ha gott om plats att sträcka på benen.

22. Eftersom du ändå inte verkar göra något på jobbet, är det lika bra att du går hem tidigt, och tar sovmorgon. Imorgon också.

23. Om någon trots allt skulle ringa hem till din bostad med anledning av kris - mumla "jag är på tjänsteärende", puffa upp kudden och somna om.

Låt Kristi Brud få sjunga på Skansen!

Vi kommer alla ihåg hur det var med Livets ord i början. Hemliga videoband med demonutdrivningar släpptes till media, människor beskrev församlingen som en sekt, och Carola och Runar gjorde sitt för att ge rörelsen dess stjärnglans. Ulf Ekman som en gång prästvigdes för Svenska kyrkan blev symbol för en häftigare andlighet - inga 1600-talspsalmer längre utan rockig lovsång.

Vi vet hur det gick. Carola och Runar hoppade av, församlingen var plötsligt inte lika intressant för media längre. Ulf åkte till Israel för att bygga kyrka. Nu är han visst tillbaka i Sverige igen, ny karriär som kd-politiker?

Det extrema blir så småningom mainstream. Bara tiden går och det blir lite vanlighet omkring det hela. Så var det också med pingströrelsen.

Knutbydramat fascinerar fortfarande. Jag vet inte riktigt vad jag tänker om Åsa W. Är hon seriös eller inte? Testa henne! Låt henne vara med och sjunga i teve, så kommer hon att bli helt vanlig, som Lill-Babs och Lotta Engberg. Bert kan väl ge henne en hit också, och kanske till och med coacha in henne i Fame Factory nästa säsong? Tjejen vill ju synas, och hon har karisma.

Sen vore det inte fel med lite teologisk skolning, heller. Kan inte prefekten på Uppsala universitets religionsvetenskapliga institution göra en insats? :)

Tankar om Gud

Angående Gud-sommarpratet kom ett inlägg till min blogg från Cornelia (bloggen Från mitt hörn). Cornelia vill gärna få kommentarer, så jag tar mig härmed friheten att kopiera hennes text här och klura lite direkt.

1. Gud
Jag tror inte på Gud. Jag tror inte att det finns en högre makt som ser oss och vägleder oss på "outgrundliga vägar". Och om jag inte tror på Gud kan jag följaktligen inte tro att Jesus är hans son.


Utgångspunkten för gudstro känns för mig som att man måste vara öppen för att tänka en "annan", "transcendent" personlighet/makt/varelse. Hur vi sen tänker oss denna "Gud" är mycket individuellt. Jämför med musik t ex. Om nån hade sagt till mig att Marilyn Manson är Gud, hade jag inte trott på den Guden. Jag tror på den Gud som jagtror på. Någon skrev till mig att tron är en projektion av människans emotionella behov - och jag tror visst att Gud kan fylla (en del) emotionella behov.
Om Guds allmakt har det funderats en hel del om, inte minst efter katastrofer. Själv tror jag ändå att Gud nånstans finns bakom, även om han inte styr oss i minsta detalj. Om du har sett den kanonbra filmen "Bruce den allsmäktige", så minns att Bruce som Gud får göra allt - utom att messa med människans fria vilja.

Min erfarenhet säger mig att fler människor kan tro på en "Gud", än på Jesus.

2. Psalmer
Jag älskar gamla Lina Sandell-psalmer. Särskilt de som uttrycker människors förtvivlan, förtröstan och hopp. Jag tycker de är vackra och rörande. Men de säger ju ingenting om Gud. De uttrycker bara människans litenhet och behovet av trygghet och mening i något större än oss själva. Jag kan tycka om dem utan att för den skull tro på Gud.


Visst, många uppskattar psalmer och kyrkomusik och kyrkorummet som sådant utan att tro på Gud. Och jag håller med om att de i sig ger tröst. I själva verket är det så att på en hel del borgerliga begravningar har de anhöriga faktiskt valt psalmer i allafall. Och på skolavslutningar, som ska vara icke-konfessionella, ska ändå Den blomstertid nu kommer sjungas.
Lina Sandells psalmer är för mig vittnesbörd om hennes gudsbild och gudstro.



3. Det märkliga fantastiska livet
Ibland kan man känna en svindlande känsla av att livet är fantastiskt. När jag såg min nyfödda dotter och andra ögonblick i livet när man förundras över hur märkligt allt hänger ihop. Hur stoft från miljarder år gamla stjärnor finns i oss och i vår värld. Ja, då skulle man nästan kunna tro att det finns någonting som har tänkt ut allt. Eller skulle det bara ha skett av en slump? Jamen varför inte? Kan det inte räcka med det, att livet är fantastiskt i sig.



Jag håller helt med dig om att livet är fantastiskt i sig = har ett egenvärde. När jag läser Darwin saknar jag meningsfrågan, och den är för mig viktig. Stjärnstoftet håller ihop oss med generationer före oss. Kanske är allt en slump, kanske finns det en mening. Ibland känns det inte som om det finns någon mening. För mig är då svaret: att tro att det bortom alla frågor någonstans fínns ett svar...

. Det kan väl inte bara ta slut?
Här tror jag att grunden till alla religioner finns. Människans oförmåga att föreställa sig att livet tar slut. Jag finns inte mer, jag blir borta för alltid. Livet är en parentes mellan två evigheter sade någon, jag minns inte vem. Och det kan vi inte stå ut med. Det känns meninglöst. Därför har människan uppfunnit olika tröstande förklaringar, ett guds rike efter döden, återfödelse osv.



Att jag tror på ett liv efter detta har att göra med att jag tror det Jesus säger till rövaren som korsfästes brevid honom: "Redan idag ska du vara med mig i paradiset". Jag tror många människor är rädda för döden. Precis som du tror jag att många har svårt att ta in det. "Om jag dör.." hör man ibland människor säga. Intressant med återfödelsen, tycker jag. Den möter man inte helt sällan! Men jag förstår inte vad det är som är tröstande med den tanken - komma tillbaka till samma elände? :)
Det kan också finnas en (farlig) dödslängtan i allt tal om himmel och paradis. Är livet på jorden för tufft kan det finnas längtan dit som inte alltid tar sig helt sunda uttryck.
Jag kan förstå dom gamla väckelsepsalmerna mot bakgrund av den tid dom kom till i. Det var fattigt och bedrövligt, och man var tvungen att hoppas på något bättre. Sanningsfrågan är en helt annan.

5. Levnadsregler
Religionerna sätter upp levnadsregler för människorna. Reglerna har med det här livet på jorden att göra men motiveras av att vi ska få det bättre sen, efter döden. Och visst vore det väl bra om vi kunde följa Guds bud. Vi skulle inte döda varann. Vi skulle behandla andra så som vi själva vill bli behandlade. Det är ju bra saker att följa. Men kommer reglerna från Gud eller har de skapats av människor? Jag tror att människor har skapat reglerna för att de är ändamålsenliga för vår överlevnad här på jorden. Om reglerna fungerar som tröst och ledning för människor så är det ju bra vare sig det finns en gud eller ej.



Jag tror att även etiken/levnadsreglerna har ett egenvärde. Håller helt med dig att reglerna fungerar oavsett om det finns en gud eller ej.

6. Kyrkor
På samma sätt som jag älskar psalmer så tycker jag om kyrkor. Det är fascinerande att se vilket arbete som har lagts ner på utsmyckning till hyllande av Gud och Jesus. Det är vackert, det är högtidligt. Den känsla av vördnad som fyller mej i en kyrka handlar inte om vördnad inför Gud utan snarare inför alla dessa människor som skapade detta.



Jesus säger att vi ska se honom i hans bröder och systrar. Att känna vördnad inför andra människor är att vörda Gud själv.

7. Vana och kultur
Ja, så trots att jag inte tror på Gud så kan jag inte förneka min känsla för våra gamla psalmer och kyrkor. Kanske för att det är en så självklar del av vår kultur och av min uppväxt. Söndagsskolan, där vi fick färglägga bilder av Jesus, jag minns lukten av kritorna. Kyrkans barnkör, luciatåg och julspel i kyrkan, att vara lucia var bäst, näst bäst att vara Maria. Jag fick vara ängel, det var ganska bra, guldvingarna från Buttricks var fina. I skolan hade vi morgonsamling varje morgon, med psalmer: Morgon mellan fjällen, Fädernas kyrka, och så sommarpsalmerna förstås. Tramporgeln. Och när vi sjöng i kyrkan och prästen predikade brukade jag tänka: Undrar om han (det var en han) tror att det finns en gud eller om han bara låtsas?


Religion och kultur är intimt förknippade med varandra. När vi hade den gamla statsreligionen hölls koll på att det inte blev alltför tokigt, men i dagens mångkulturella och mångreligiösa samhälle behövs kritiskt tänkande. Och därför måste man få uttrycka kritisk hållning både mot kristendomen och islam och alla andra utan att bli kallad hädare. Men det är ju ofta så känsligt.
Grejen med Svenska kyrkan (om jag nu får vara lite partisk) är att man kan tillhöra den utan att skriva under på alla bekännelseskrifter. Vi har högt i tak och låga trösklar, på gott och ont som ju kommer fram i min blogg t ex. Man får växa där man står, eller helt enkelt sitta ner i kyrkbänken och bara känna sig innesluten av ett vackert rum.

Tack för dina tankar, Cornelia! Tro på Gud eller inte...nästa fråga blir: Vad är tro, då? Vad innebär tron? Vad ska vi ha den till? Varför skulle vi tro på Gud?

Massa kramar från Karin

Framåt för engelska kyrkan!

En kvinna som biskop? I Sverige har vi två stycken, och dom "kom till" när det fortfarande var staten som utsåg biskopar. Sedan kyrkan själv bestämmer har bara valts män. När vi skulle välja biskop i Skara stift var det svårt att få de meriterade kvinnorna (doktorsgrad + god församlingserfarenhet) att kandidera. Den enda som ville var Tuuliki Koivonen Byström, men hennes engagemang för homosexuella satte p för vidare avancemang i det bland ruskigt konservativa Skara stift.

Dessutom: I det nuvarande valsystemet missgynnas de kvinnliga kandidaterna, eftersom kvinnoprästmotståndarna aldrig kommer att rösta på en kvinnlig kandidat, och övriga elektorer splittrar sig på flera kandidater.

Iallafall finns möjligheten i Sverige. Snart blir det likadant i England. Engelska kyrkan, som har haft kvinnliga präster sedan 1992, har inlett en process för att göra det möjligt för kvinnor att bli biskopar.

Idag tillåts kvinnliga biskopar i 14 av världens 38 anglikanska kyrkor. Än så länge har kvinnliga biskopar dock bara valts i Kanada, USA och Nya Zeeland.

Go for it, Holy Ghost!

Vad får man sommarprata om?

Lena Anderssons sommarpratprogram har anmälts till Granskningsnämnden av personer som hävdar att hon hädat Jesus. I hennes program framställs Jesus som en sektledare likt Hitler och Stalin.

Jag har inte hört programmet än, men frågor om yttrandefrihet kontra hets mot folkgrupp är alltid intressant.

Skulle jag gissa så har Jesus större integritet än att uppröras av ett sommarprogram.

Å andra sidan. Att visa någorlunda respekt för det andra håller heligt tillhör väl vanligt hyfs, kan jag tänka.

Använd huvudet!




Lisa brukar säga att om man har något att vara rädd om så använder man hjälm. Vi är rätt många som reagerade på att prinsessan Madeleine lät sig plåtas för Expressen till häst utan hjälm. Jag tror att prinsessan har jättemycket i huvudet och skulle säkert komma in på universitetet även om hon sökte via VHS (haha, inte genom att skicka in ett videoband på sig själv när hon klipper band och äter snittar, utan Verket för HögskoleService). Så hon borde ta på sig hjälm när hon rider. Dessutom känns det ju rätt fånigt att hon har biffiga livvakter efter sig när hon går på disco på Stureplan, om hon struntar i säkerheten när hon är på Öland. Risken att hästen blir rädd för t ex en uppflaxande fågel i ett dike så att prinsessan ramlar av är nog högre än att nån galning försöker spetsa prinsessans paraplydrink ute på lokal.

Ytterligare skäl finns till att prinsessor ska ha ridhjälm på. Dom sägs vara förebilder, och måste man föregå med gott exempel.

Gott exempel, ja. Tanken hoppar till en annan "incident" utanför en bensinstation för några somrar sen. Lisa tittar på löpsedlarna och mig med oskyldiga blå ögon och undrar varför Nilla (ena halvan i barnprogrammet Nicke&Nilla) varken har baddräkt eller bikini på sig när hon sitter på stranden. BUUU för Pernilla Wahlgren. Använd huvudet!


Jag färgade håret rött för att matcha min brända näsa. :)

Less is more



Nina Weibull är helt fulländad. Inget tillkrånglat. Bara vacker.

Nu kommer turisterna till Skara

Det är alltid lika roligt när stockholmarna kommer ut till landsbygden. Tänk att det finns både ICA och systembolaget även utanför tullarna. :)

Tog Forden till Supermackan för att testa dom nya bromsarna och fick en härlig sommarupplevelse redan vid bröddiskarna.

- Asså, finns det inget sånt där som man bakar upp? hörs en kvinnoröst med stockholmsdialekt och volym av typen "Profil:utomhus" på min mobiltelefon.

- Joooråmorsan, checka baaakom dig, hörs en av sönerna iförd endast bermudashorts.

Dom tänker tydligen att man kan gå omkring på ICA utan tröja om man är på landet. Ingen bryr sig, typ. Men I´ve got news 4U: jag bryr mig och tycker det är jätteäckligt med folk utan tröjor i livsmedelsaffärer. Vi västgötar, vi kan det här med livsmedel, se.

På landet kan man inte heller utmärka sig så som man kan göra i stan. Det går inte att kommunicera skrikande på supermackan. Det funkar liksom inte. Vi vanliga blir helt störda i våra rutiner. Och vi vill inte höra om allt som inte finns heller. Konstiga korvar med polska namn. Hallå, vi har grillkorv, prinskorv och falu. Räckernte det kanske?

- Asså, har jag brödrost?! skriker Stockholmsmorsan ända bort till mjölken där resten av familjen släntrat.

Qué? Har jag brödrost? Jaja, jag är också förvirrad emellanåt, men vilka maskiner jag har på diskbänken har jag stenkoll på. Om man inte vet om man har en brödrost eller inte, då borde man nog gå ner på deltid och börja med chigong.

Själv tar jag tunnbröd och går vidare mot mjölken. Stockholmsfamiljen har redan hunnit till köttet, och nu hörs:

- Asså, har jag kanel?! Stockholmsmorsan har en stor korv med risgrynsgröt i handen som hon svingar omkring sig. Livsfarligt.

Jaha! Nu fattar jag plötsligt det där vid bakeoffavdelningen. Det var inte brödrost hon menade, utan rostbröd, som vi säger i Västergötland. Hon undrade alltså om det finns rostbröd eller inte hemma.

Jag blir helt fnissig och drar vidare till kassan. Stockholmspappan kommer snabbt efter och hittar en fyndlåda som han överlyckligt sticker huvudet i. Tänk så billigt det är på landet!

- Asså, tresmak eller choklad?! Stockholmsmorsan har landat i glassdisken. Alla på supermackan suckar.

- Ta bägge, säger jag till kassatjejen och fnissar. Glass går åt i värmen.

När jag packat ner mina grejer och går mot utgången är det sista jag hör...

- Asså, det finns inga pengar på ICA-kortet!!

Bá LUGN, darling, tänker jag. VISA-kort funkar här också. :)


Ps. Besök
Fame World om ni åker till Skara. Sen kan ni titta förbi mig så bjuder jag på en kaffe.

Bön för alla offer och anhöriga




Gud, du som känner våra hjärtan,
omslut alla som bär på sorg, förtvivlan och vrede
med din nåd och barmhärtighet.
Ge mod att trots ondskans brutala verklighet
tro på din kärleks makt.
Visa din mänsklighet en väg till försoning
bortom hat och fiendskap.

Nypremiärblogg!

Haha, det här var ju en rolig historia. Åkte till Dabus och köpte dator. Internet krånglar, sitter med telia support i en timma som påstår att det är fel på abonnemanget. En snubbe ska komma hit när han hinner. Dessutom kan man inte ringa när modemjacket är i.

Drar detta och lite till hemma hos CiaJoakimJennie medan god kladdkaka intas. Dom skrattar åt mig och säger att sånt finns inte.

Åker hit och allt bara funkar. Haha, ibland är verkligheten bättre än väntat.
Livet är allt bra underbart, hörni. :)

Dokusåpan Almedalen: Maria W

Vi satt i sminket på SVT i Göteborg, Maria Wetterstrand och jag, snygga, smarta och framgångsrika - ja, iallafall är Maria W framgångsrik. Inte en skrynklig tröja så långt ögat nådde, ögonskuggan inte en millimeter osymmetrisk.

Men det var flera år sen det. Nu är vi inte lika snygga.
I dagen DN är hon på bild, shorts och tröja och flötigt hår, som man säger på västgötska. Inte ens mascara. Men magen är plufsig, hon har nog inte heller gått ner i vikt ordentligt efter sin graviditet.

Maria Wetterstrand är smart. Enormt taggad i debatterna. Hon förklarar det här med miljöpåverkan så man förstår. Men sen händer det något. Plötsligt förväntas man ta personligt ansvar. Betala hutlösa priser för bensinen. Betala för att köra bil i Stockholm.

Då blir det väldigt jobbigt helt plötsligt, Maria. En vecka på SPA är heller inte så dumt.

Dokusåpan Almedalen: Göran H

Almedalen är kul. Varje år kommer det så roliga utspel. Dagens bästa är helt klart kristdemokraternas skoluniform. Med denna reform får man bukt med sexualiseringen av unga tjejer, tror Göran Hägglund och jag tror han har fel. Vad skoluniform kommunicerar är inte prydhet utan översitteri. Vill tjejerna ha korta kjolar har dom all rätt i världen att få ha det, tycker jag. Man ska inte behöva ha skoluniform därför att man per definition är en sexualiserad ung tjej. Lika lite som man ska betala mindre i taxin därför att man är ett potentiellt våldtäktsoffer.

Nejdu, Göran, vill du göra något för unga tjejer, så släpp fram Maria Larsson. Kvinnliga förebilder på alla samhällsnivåer är vad vi behöver.

Casual Sunday

Sjukskriven. Känner efter hur det känns. Lite dåligt samvete även om jag vet att jag inte hade orkat ens duscha imorse. Det är en så spännande predikotext idag. Redan 6 efter trefaldighet. Slutade hänga med vid ungefär söndagen före pingst.

Slår på teven vid 11 för att se tevegudstjänsten. Ingen tevegudstjänst? Aha, kommer aldrig mer att gå på att tanterna säger att dom kollar på tevegudstjänsten. Checkar DN. 10.15-10.45. Sommarandakt med Ibrahim Baylan. Men hallå....vart tar den här världen vägen egentligen?

Kollar på The Office på dvd istället. Orkar inte röra mig. Kommer inte ihåg hur man får igång diskmaskinen.


MÅL FÖR DEN HÄR SJUKSKRIVNINGEN/SEMESTERN:

* Fixa ny dator på KinneData
* Städa arbetsrummet. Sätta böckerna i bokhyllan istf golvet.
* Hitta "pinnarna" till den elektriska skruvdragaren som jag har slarvat bort.
* Gå ner 5 kilo.
* Nytt garagetak, måla garagevägg.

Blev trött. Måste sova.

Idag ska sommargruppen konfirmeras

Älskar det här. Spänningen ligger i luften. Vi har genrepat, svettats, sjungit, fotat, skrattat, skrikit, tryckt agendor och allt det som måste fixas.

Idag har vi det roliga kvar. Det finns inget större än konfirmation!

TACK sommarkonfirmanderna i Skövde 2005 för en härlig tid!

Vill du vara med i DNA-banken?

Hörde att Kristdemokraternas riksting har tagit förslaget att införa en nationell DNA-bank för dömda brottslingar. Tanken är väl att smidigt kunna bevisa brott, eftersom återfall är vanliga bland kriminella.

Ställer mig en del intressanta frågor här. Brottsbekämpning av den här typen måste alltid ställas mot integritetsprincipen. Kan staten äga kroppdelar utan vederbörandes medgivande?

Efter avtjänat straff, kommer DNA-provet att raderas? Om den man befinns oskyldig efter domslut i högre instanser - kommer DNA-prov att raderas då?

Dessutom, haha, om man låter fantasin skena fritt kan man ju plantera hårstrån från andra om man t ex vill göra inbrott utan att själv åka fast. :)

Jaja, det blir väl inte så mycket av det här även om alliansen vinner nästa val. I svensk anda kommer medlemskapet i DNA-banken fungera som det nationella läkemedelsregistret (i det fallet för att komma åt missbrukare), dvs man får vara med om man vill. I och för sig liberalt, men kanske inte så meningsfullt.

S:ta Helena kyrka. Har du tagit den här bilden, Hanna?

Felix, senaste tillskottet i vår familj

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...